Ambulerande praktik för Häst Hund & Katt

REGLER VÄGLEDNINGAR INFORMATION

 

Djurskyddslag (L1)

Djurskyddslag (L1)

Träder i kraft 20190401

 

1 kap. Inledande bestämmelser 

2 § Lagen gäller djur som hålls av människan och
viltlevande försöksdjur.

 

2 kap. Bindning och fixering av djur

5 § Ett djur får bindas endast om det görs på ett sätt som inte är plågsamt för djuret samt under förutsättning att djuret får behövlig rörelsefrihet och vila och tillräckligt skydd mot väder och vind.

Ett djur får fixeras eller på annat liknande sätt få sin rörelsefrihet begränsad endast om det sker tillfälligt och om det är nödvändigt

1. av veterinärmedicinska skäl eller djurskyddsskäl,

2. med hänsyn till säkerheten för den som hanterar djuret, eller

3. av liknande berättigade skäl.

 

2 kap. Transport av djur 

13 § Djur ska transporteras i transportmedel som är lämpliga för ändamålet och som ger varje djur skydd mot värme och kyla samt mot stötar, skavning och liknande. I den utsträckning som det behövs ska djuren hållas skilda från varandra.

Den som transporterar djur ska ha tillsyn över djuren och vidta de åtgärder som behövs för att djuren under pålastning, transport och urlastning inte ska skadas eller orsakas lidande.

För transporter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97, gäller bestämmelserna i första och andra styckena utöver vad som framgår av artiklarna 3 och 6 samt bilaga I i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om transporten sker enbart på svenskt territorium eller avser sjötransporter från svenskt territorium.

 

4 kap. Vård av skadade eller sjuka djur 

1 § Ett djur som är skadat eller sjukt ska snarast ges nödvändig vård eller avlivas. Om ett djur på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, ska vård snarast ges eller andra lämpliga åtgärder snarast vidtas.

Om skadan eller sjukdomen är så svår att djuret utsätts för allvarligt lidande som inte kan lindras, ska djuret avlivas.

 

5 kap. Slakt och annan avlivning av djur 

1 § När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när djur avlivas i andra fall. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning ska vara bedövat. Innan djuret är dött får inte några andra åtgärder vidtas. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009.

Kravet enligt andra stycket första meningen gäller inte i sådana situationer som avses i artikel 1.2 och 2 d i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 i den ursprungliga lydelsen.

 

8 kap. Anmälan om vanvård

18 § Om den som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård i sin yrkesutövning finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som lagen kompletterar, ska han eller hon anmäla detta till kontrollmyndigheten, om inte bristen är lindrig och rättas till omgående.

 

9 kap. Nödavlivning i vissa fall

4 § Om ett djur påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart, får det avlivas av en veterinär eller polisman, även om djurägaren inte kan kontaktas. I brådskande fall får även någon annan genast avliva djuret.

Den som har avlivat djuret ska informera ägaren eller någon annan som är ansvarig för djuret om detta. Om det inte är möjligt, ska länsstyrelsen underrättas.

 

11 kap. Överklagande

3 § Om ett beslut som har meddelats av en officiell veterinär som har förordnats enligt lagen (2009:1254) om officiella veterinärer överklagas, ska den myndighet som har förordnat den officiella veterinären föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.

 

Djurskyddsförordning (L2)

22 § Den som transporterar levande djur skall ha tillsyn över djuren och vidta de åtgärder som behövs för att djuren under lastning, transport och urlastning inte skall skadas eller orsakas lidande.

30 § Bedövning före slakt skall ske så att djuret snabbt blir medvetslöst. Medvetandet får inte återkomma. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka bedövningsmetoder som får användas. Förordning (2007:484).

32 a § Om ett djur utsätts eller kan antas bli utsatt för
onödigt lidande på ett slakteri, skall den officiella
veterinären förbjuda slakt, besluta om omedelbar avlivning av
djuret eller vidta andra åtgärder som omedelbart krävs från
djurskyddssynpunkt.

61 § Livsmedelsverket skall, genom de officiella veterinärerna
och de officiella assistenterna på slakterier, utöva de
djurskyddskontroller som ankommer på officiell veterinär och
officiell assistent enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om
fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av
offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda
att användas som livsmedel. Förordning (2006:818).

63 a § Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna ska samverka i ett gemensamt råd, rådet för djurskyddskontroll. Rådet ska verka för att djurskyddskontrollen utvecklas i syfte att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Rådet ska särskilt

1. samordna löpande strategiska frågor som rör djurskyddskontrollen, och

2. identifiera områden där samsyn och samverkan inom kontrollen brister.

Jordbruksverket ska sammankalla rådet och får, efter samråd med Livsmedelsverket och länsstyrelserna, besluta om de närmare formerna för rådets sammansättning och organisation.

Jordbruksverket ska senast den 31 januari varje år till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) rapportera resultatet och effekterna av rådets arbete under föregående år. Förordning (2018:1090).

69 § Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om att avgift skall betalas för den djurskyddskontroll som utförs av officiella veterinärer och officiella assistenter på slakterier. Förordning (2006:818).

 

SLV

SLV - Föreskrifter om livsmedelshygien; LIVSFS 2005:20 (H 15)

1 § Dessa föreskrifter innehåller vissa regler om livsmedelshygien och
godkännande och registrering av anläggningar m.m. Reglerna kompletterar
främst
– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april
2004 om livsmedelshygien och
– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april
2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt
ursprung.
Grundläggande regler som rör livsmedel finns i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och
krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet.
Ytterligare regler om livsmedelshygien finns bland annat i andra EU-förordningar och i andra föreskrifter beslutade av Livsmedelsverket. (LIVSFS 2016:5)

 

Detaljhandelsanläggningar som levererar livsmedel av animaliskt
ursprung till andra detaljhandelsanläggningar
22 § Förordning (EG) nr 853/2004 ska inte tillämpas på sådana leveranser
som anges i artikel 1.5 b ii) i den förordningen, för leverans som är
- marginell,
- av lokal karaktär och
- begränsad.

 

Kron- och dovhjort
28 § Med undantag från bestämmelserna i avsnitt IV, kapitel II, punkt 4 a i
bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska inälvor och skalle utom horn
av kron- och dovhjort alltid åtfölja kroppen till en vilthanteringsanläggning
om djuren kommer från hägn som inte är friförklarade avseende tuberkulos
enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:25) om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur och hästdjur i sambete med hjort i hägn. (LIVSFS 2016:5)

 

Särskilda salmonellakriterier
30 a § Vid tillämpning av processhygienkriterierna för livsmedelskategorierna i kapitel 2.1 punkterna 2.1.3, 2.1.4 och 2.1.5 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel ska värdet på c (antalet positiva prover) för
slaktkroppar från djur av svenskt ursprung vara lika med noll.
Vad som föreskrivs om värdet på c i första stycket gäller inte slaktkroppar
av får med påvisad förekomst av Salmonella diarizonae serotyp
61:(k):1,5(7). (LIVSFS 2014:3)
30 b § Färskt kött från slaktkroppar med påvisad förekomst av salmonella
är inte säkert. Sådant kött får endast släppas ut på marknaden till en köttproduktanläggning.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller dock inte färskt kött av får med
påvisad förekomst av Salmonella diarizonae serotyp 61:(k):1,5(7).
(LIVSFS 2014:3)

 

Små mängder primärprodukter av småvilt

59 § En jägare får årligen leverera högst 10 000 småvilt direkt till
konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar som levererar viltet direkt
till konsumenter. (LIVSFS 2016:5)

Små mängder kött av småvilt

60 § En jägare får årligen leverera kött av högst 1 000 småvilt direkt till
konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar som levererar köttet direkt
till konsumenter. (LIVSFS 2016:5)

 

Små mängder primärprodukter av storvilt

61 § Bestämmelserna i förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG)
nr 853/2004 ska tillämpas på jägares leveranser av små mängder vilt av
1. björn, vildsvin och andra vilda djur som är mottagliga för trikinos, och
2. kron- och dovhjort från hägn som inte är friförklarade avseende tuberkulos
enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:25) om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur
och hästdjur i sambete med hjort i hägn. (LIVSFS 2016:5)
62 § En jägare får, för sådana leveranser av storvilt som inte omfattas av
61 §, årligen leverera sammanlagt högst 25 enheter primärprodukter av storvilt direkt till konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar som levererar
viltet direkt till konsumenter.
En enhet motsvaras av en vuxen älg. För övrigt storvilt och kalv av storvilt
ska en mängdomräkning enligt följande tabell tillämpas. Med kalv avses ett djur
som är yngre än 12 månader.
Djurslag      Älg  Kron- och dovhjort   Rådjur
Vuxet djur   1            0,333                 0,1
Kalv            0,5           0,25                 0,1

 

Små mänger kött av storvilt

63 § Bestämmelserna i förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG)
nr 853/2004 ska tillämpas på jägares leveranser av små mängder kött av
1. björn, vildsvin och andra vilda djur som är mottagliga för trikinos, och
2. kron- och dovhjort från hägn som inte är friförklarade avseende tuberkulos
enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:25) om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur
och hästdjur i sambete med hjort i hägn. (LIVSFS 2016:5)

64 § En jägare får, för sådana leveranser av kött av storvilt som inte omfattas av 63 §, årligen leverera kött motsvarande sammanlagt en enhet storvilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som
levererar köttet direkt till konsumenter.
En enhet motsvaras av en vuxen älg. För övrigt storvilt och kalv av storvilt
ska mängdomräkningstabellen i 62 § tillämpas. Med kalv avses ett djur som är
yngre än 12 månader.

 

Kontrollwiki

Sjukdomskoder vid besiktning efter slakt

 

 

SJV

SJV - Djurskydd Bestämmelser

SJV´s föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur (L5)

1 § Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd vid eller i anslutning till transport av ryggradsdjur.

SJV´s föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur (L22)

1 kap. 1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid slakt eller annan avlivning av följande husdjur och andra djur om de hålls av människan: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur, fjäderfä och strutsfåglar samt övriga fåglar, hundar, katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, groddjur och kräldjur.

2 kap. 1 § Personer som hanterar djur i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet eller för slakt av fjäderfä, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiter kött från producenten till slutkonsument eller annan avlivning ska ha goda kunskaper om djurskydd och tillräckliga kunskaper för att följa bestämmelserna i dessa föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.

3 kap. 1 § Standardrutiner ska finnas lätt tillgängliga på slakteriet så att personalen kan ta del av dem.
Dessa rutiner ska också ta hänsyn till risken för tekniska fel som t.ex. strömavbrott eller andra omständigheter som stoppar eller fördröjer slaktarbetet, eller på annat sätt påverkar djurskyddet negativt. 

3 kap. 2 § Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller djur som uppvisar sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur.
Under förutsättning att djuret stallas upp i ett för ändamålet avsett särskilt utrymme och att den officiella veterinären vid slakteriet gör bedömningen att uppstallningen inte medför lidande för djuret får kravet på omedelbar avlivning frångås i högst två timmar. Sådan uppstallning ska journalföras.

3 kap. 4 § Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen och får inte utsättas för vägval. Om hjälpmedel måste användas vid drivning får dessa endast användas för att styra djuren.
Hästar ska ledas individuellt.

3 kap. 6 § Utöver vad som framgår av förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning får inte heller fjäderfä, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiter kött från producenten till slutkonsument utsättas för slag eller sparkar. De får inte lyftas i hud, päls, fjädrar, huvud, ben, vingar eller svans. De får inte heller hanteras på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande.

4 kap. 5 § I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dBA.

4 kap. 7 § Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt. 

Allmänna råd till 4 kap. 7 §
Drivgångarnas lutning bör inte överstiga 17 procent.
Drivgångar bör vara utformade på ett sådant sätt att man undviker
uppenbara blindgångar, d.v.s. gångar där slutet syns tydligt, och skarpa
krökar. Golvbrunnar eller liknande bör inte finnas i drivgångar.
Ljuset i drivgångar bör inte blända djuren och normalt sett vara inrättat så
att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område.
Djur bör endast vistas i drivgångar medan slakt pågår.

4 kap. 8 § Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag.
Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara tänd.

4 kap. 9 § Utrustning som används vid bedövning och avlivning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.

4 kap. 10 § Reservutrustning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt
sker. Kontrollen av utrustningen ska journalföras.
När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning
åtkomlig i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade
eller akut sjuka djur.

5 kap. 7 § Bedövningsutrustningen ska vara försedd med en teknik som garanterar att
föreskriven strömstyrka uppnås, en signal som för operatören tydligt anger att
strömkretsen är sluten samt en lätt avläsbar mätare som visar spänningen och strömstyrkan i den slutna kretsen.
Vid individuell bedövning ska utrustningen vara försedd med en anordning som mäter motståndet och som förhindrar att apparaten kan användas om minsta tillåtna strömstyrka inte kan uppnås.

5 kap. 8 § Utrustningen i koldioxidschaktet ska vara försedd med en teknik för grafisk registrering av koldioxidkoncentrationen och en för operatören tydlig signal som varnar om koncentrationen sjunker under den nivå som fastslagits i standardrutinen.
Utrustningen ska kalibreras regelbundet.
Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i koldioxidschaktet/tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar vid bedövning har uppnåtts.
Koldioxidschaktet/tunneln (bedövningsutrymmet) ska kunna inspekteras när
bedövningsanläggningen är i drift.

6 kap. 4 § Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll.
Allmänna råd till 6 kap. 4 §
På kvällen bör tillsyn ske efter det att samtliga djur för dagen har kommit till
slakteriet.

6 kap. 5 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning ska även kaniner och harar ha fri tillgång till dricksvatten under uppstallning.

6 kap. 6 § Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.

6 kap. 7 § Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. Djur som stallas upp över natten ska
slaktas utan dröjsmål följande dag. Renar som hålls i hägn enligt 4 kap. 3 § får dock hållas i hägnet i upp till fem dygn.
Allmänna råd till 6 kap. 7 §
Om det inte går att undvika att stalla upp djur över natten, bör de djur som hålls över natten vara de djur som kom sist in till slakteriet den dagen.

6 kap. 8 § Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Slakteriet ska informera sig
om vilka kor som är högmjölkande. Om högmjölkande kor anländer till slakteriet efter slaktdagens slut, ska de slaktas omgående nästa dag. Högmjölkande kor med uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning.
Mjölkning som utförts på slakteri ska journalföras.
Allmänna råd till 6 kap. 8 §
Av den dokumentation som följer med ett nötkreatur till slakt bör i
förekommande fall framgå djurets laktationsstatus och tidpunkt för senaste
mjölkning.

 

Vägledning för bedömning av djurskydd på slakterier för officiella veterinärer

SJV´s föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter om offentlig djurskyddskontroll (L44)

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Handläggning av djurskyddsärenden

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskydd

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Djurtransporter inklusive djurslagsspecifika bestämmelser

 

SLU

SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och annan avlivning

 

EUR-LEX

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) om livsmedelshygien (852/2004)

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (853/2004)

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (854/2004)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel