Ambulerande praktik för Häst Hund & Katt

REGLER VÄGLEDNINGAR MM

SVENSK LAG & FÖRORDNING

 

Djurskyddslag (L1)

Lag om tillsyn över hundar och katter

Djurskyddsförordning (L2)

 

SLV & KORRELATION MOT LIVSMEDEL

Livsmedelslag (2006:804)

SLV - Föreskrifter om livsmedelshygien; LIVSFS 2005:20 (H 15)

1 § Dessa föreskrifter innehåller vissa regler om livsmedelshygien och
godkännande och registrering av anläggningar m.m. Reglerna kompletterar
främst
– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april
2004 om livsmedelshygien och
– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april
2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt
ursprung.
Grundläggande regler som rör livsmedel finns i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och
krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet.
Ytterligare regler om livsmedelshygien finns bland annat i andra EU-förordningar och i andra föreskrifter beslutade av Livsmedelsverket. (LIVSFS 2016:5)

 

Detaljhandelsanläggningar som levererar livsmedel av animaliskt
ursprung till andra detaljhandelsanläggningar
22 § Förordning (EG) nr 853/2004 ska inte tillämpas på sådana leveranser
som anges i artikel 1.5 b ii) i den förordningen, för leverans som är
- marginell,
- av lokal karaktär och
- begränsad.

 

Kron- och dovhjort
28 § Med undantag från bestämmelserna i avsnitt IV, kapitel II, punkt 4 a i
bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska inälvor och skalle utom horn
av kron- och dovhjort alltid åtfölja kroppen till en vilthanteringsanläggning
om djuren kommer från hägn som inte är friförklarade avseende tuberkulos
enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:25) om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur och hästdjur i sambete med hjort i hägn. (LIVSFS 2016:5)

 

Särskilda salmonellakriterier
30 a § Vid tillämpning av processhygienkriterierna för livsmedelskategorierna i kapitel 2.1 punkterna 2.1.3, 2.1.4 och 2.1.5 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel ska värdet på c (antalet positiva prover) för
slaktkroppar från djur av svenskt ursprung vara lika med noll.
Vad som föreskrivs om värdet på c i första stycket gäller inte slaktkroppar
av får med påvisad förekomst av Salmonella diarizonae serotyp
61:(k):1,5(7). (LIVSFS 2014:3)
30 b § Färskt kött från slaktkroppar med påvisad förekomst av salmonella
är inte säkert. Sådant kött får endast släppas ut på marknaden till en köttproduktanläggning.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller dock inte färskt kött av får med
påvisad förekomst av Salmonella diarizonae serotyp 61:(k):1,5(7).
(LIVSFS 2014:3)

 

Små mängder primärprodukter av småvilt

59 § En jägare får årligen leverera högst 10 000 småvilt direkt till konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar som levererar viltet direkt till konsumenter. (LIVSFS 2016:5)

Små mängder kött av småvilt

60 § En jägare får årligen leverera kött av högst 1000 småvilt direkt till konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar som levererar köttet direkt till konsumenter. (LIVSFS 2016:5)

 

Små mängder primärprodukter av storvilt

61 § Bestämmelserna i förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG) nr 853/2004 ska tillämpas på jägares leveranser av små mängder vilt av
1. björn, vildsvin och andra vilda djur som är mottagliga för trikinos, och
2. kron- och dovhjort från hägn som inte är friförklarade avseende tuberkulos enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:25) om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur och hästdjur i sambete med hjort i hägn. (LIVSFS 2016:5)
62 § En jägare får, för sådana leveranser av storvilt som inte omfattas av
61 §, årligen leverera sammanlagt högst 25 enheter primärprodukter av storvilt direkt till konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar som levererar
viltet direkt till konsumenter.
En enhet motsvaras av en vuxen älg. För övrigt storvilt och kalv av storvilt ska en mängdomräkning enligt följande tabell tillämpas. Med kalv avses ett djur som är yngre än 12 månader.
Djurslag      Älg  Kron- och dovhjort   Rådjur
Vuxet djur   1            0,333                    0,1
Kalv            0,5           0,25                     0,1

 

Små mänger kött av storvilt

63 § Bestämmelserna i förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG) nr 853/2004 ska tillämpas på jägares leveranser av små mängder kött av
1. björn, vildsvin och andra vilda djur som är mottagliga för trikinos, och
2. kron- och dovhjort från hägn som inte är friförklarade avseende tuberkulos enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:25) om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur och hästdjur i sambete med hjort i hägn. (LIVSFS 2016:5)

64 § En jägare får, för sådana leveranser av kött av storvilt som inte omfattas av 63 §, årligen leverera kött motsvarande sammanlagt en enhet storvilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar köttet direkt till konsumenter.
En enhet motsvaras av en vuxen älg. För övrigt storvilt och kalv av storvilt ska mängdomräkningstabellen i 62 § tillämpas. Med kalv avses ett djur som är
yngre än 12 månader.

Kontrollwiki

Sjukdomskoder vid besiktning efter slakt

SJV

SJV - Djurskydd Bestämmelser

Bestämmelser om djurskydd.

SJV´s föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur (L5)

1 § Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd vid eller i anslutning till transport av ryggradsdjur.

SJV´s föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur (L22)

1 kap. 1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid slakt eller annan avlivning av följande husdjur och andra djur om de hålls av människan: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur, fjäderfän och strutsfåglar samt övriga fåglar, hundar, katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, groddjur och kräldjur.

1 kap. 2 § Dessa föreskrifter gäller inte 1. försöksdjur, 2. hägnat vilt som jagas i enlighet med bestämmelserna i jaktlagen (1987:259), jaktförordningen (1987:905) eller föreskrifter som meddelats med stöd av jaktförordningen, och 3. vid slakt av odlade fiskar.

1 kap. 3 § Vid tillämpningen av dessa föreskrifter ska de regler som anges för nötkreatur även gälla djur som tillhör grupperna Bubalus (bufflar), Bos (myskoxar, jakar m.m.), Bison (bisonoxe, visent m.m.) och Syncerus (afrikansk buffel).

2 kap. 1 § Personer som hanterar djur i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller annan avlivning ska ha goda kunskaper om djurskydd och tillräckliga kunskaper för att följa bestämmelserna i dessa föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.

3 kap. 1 §  Standardrutiner ska finnas lätt tillgängliga på slakteriet så att personalen kan ta del av dem. Dessa rutiner ska också ta hänsyn till risken för tekniska fel som t.ex. strömavbrott eller andra omständigheter som stoppar eller fördröjer slaktarbetet, eller på annat sätt påverkar djurskyddet negativt.

3 kap. 2 § Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller djur som uppvisar sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur. Under förutsättning att djuret stallas upp i ett för ändamålet avsett särskilt utrymme och att den officiella veterinären vid slakteriet gör bedömningen att uppstallningen inte medför lidande för djuret får kravet på omedelbar avlivning frångås i högst två timmar. Sådan uppstallning ska journalföras.

3 kap. 4 § Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen och får inte utsättas för vägval. Om hjälpmedel måste användas vid drivning får dessa endast användas för att styra djuren. Hästar ska ledas individuellt.

3 kap. 6 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/20096 får inte heller fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument utsättas för slag eller sparkar. De får inte lyftas i hud, päls, fjädrar, huvud, ben, vingar eller svans. De får inte heller hanteras på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande.

4 kap. 5 § I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dBA.

4 kap. 7 § Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt.

Allmänna råd till 4 kap. 7 §
Drivgångarnas lutning bör inte överstiga 17 procent.
Drivgångar bör vara utformade på ett sådant sätt att man undviker
uppenbara blindgångar, dvs. gångar där slutet syns tydligt, och skarpa
krökar. Golvbrunnar eller liknande bör inte finnas i drivgångar.
Ljuset i drivgångar bör inte blända djuren och normalt sett vara inrättat
så att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område.
Djur bör endast vistas i drivgångar medan slakt pågår.

4 kap. 8 § Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag. Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara tänd.

4 kap. 9 § Utrustning som används vid bedövning och avlivning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.

4 kap. 10 § Reservutrustning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker. Kontrollen av utrustningen ska journalföras. När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomligi anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut sjuka djur.

5 kap. 7 § Bedövningsutrustningen ska vara försedd med en teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås, en signal som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten samt en lätt avläsbar mätare som visar spänningen och strömstyrkan i den slutna kretsen. Vid individuell bedövning ska utrustningen vara försedd med en anordning som mäter motståndet och som förhindrar att apparaten kan användas om minsta tillåtna strömstyrka inte kan uppnås.

5 kap. 8 § Utrustningen i koldioxidschaktet ska vara försedd med en teknik för grafisk registrering av koldioxidkoncentrationen och en för operatören tydlig signal som varnar om koncentrationen sjunker under den nivå som fastslagits i standardrutinen. Utrustningen ska kalibreras regelbundet. Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i koldioxidschaktet/tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar vid bedövning har uppnåtts. Koldioxidschaktet/tunneln (bedövningsutrymmet) ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift.

6 kap. 4 § Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll.
Allmänna råd till 6 kap. 4 §
På kvällen bör tillsyn ske efter det att samtliga djur för dagen har kommit till slakteriet.

6 kap. 5 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning ska även kaniner och harar ha fri tillgång till dricksvatten under uppstallning.

6 kap. 6 § Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.

6 kap. 7 § Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. Djur som stallas upp över natten ska slaktas utan dröjsmål följande dag. Renar som hålls i hägn enligt 4 kap. 3 § får dock hållas i hägnet i upp till fem dygn.
Allmänna råd till 6 kap. 7 §
Om det inte går att undvika att stalla upp djur över natten, bör de djur som
hålls över natten vara de djur som kom sist in till slakteriet den dagen.

6 kap. 8 § Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Slakteriet ska informera sig om vilka kor som är högmjölkande. Om högmjölkande kor anländer till slakteriet efter slaktdagens slut, ska de slaktas omgående nästa dag. Högmjölkande kor med uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning. Mjölkning som utförts på slakteri ska journalföras.
Allmänna råd till 6 kap. 8 §
Av den dokumentation som följer med ett nötkreatur till slakt bör i förekommande fall framgå djurets laktationsstatus och tidpunkt för senaste mjölkning.

7 kap. 1 § Följande metoder är tillåtna för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid bedövning
1. användning av bedövningsbox, som får vara utrustad med anordning för
fixering av huvudet,
2. fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid
mekanisk bedövning,
3. fasthållning av djurets huvud med horntag vid mekanisk bedövning av ren,
4. manuell fasthållning av mindre djur,
5. slakttratt för fjäderfän, samt
6. fotbyglar för fjäderfän med en vikt av högst 20 kg.

7 kap. 2 § Efter utförd bedövning i samband med samtlig slakt och avlivning ska en kontroll göras att djuret är bedövat.

8 kap. 1 § Nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner ska slaktas enligt föreskrifterna i detta kapitel. För annan avlivning än slakt, samt för foderslakt av de djurslag som inte omfattas av 7 kap., gäller detta kapitel.

8 kap. 2 § Vid mekanisk bedövning med bultpistol eller skjutvapen i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument och annan avlivning ska avblodning påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning. Får och getter som bedövats genom skjutning bakifrån i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra stycket ska avblodas senast 15 sekunder efter det att skottet avlossats.

8 kap. 3 § Avblodning av kaniner, harar och fjäderfän i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån.

8 kap. 4 § Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras på detta djur. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. För andra djurslag än fjäderfän ska den visuella kontrollen kompletteras med stickprovskontroller där avsaknad av hornhinnereflex eller frånvaro av smärtkänslighet kontrolleras. 

Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska djuret omedelbart bedövas på nytt och avblodas.

Allmänna råd till 8 kap. 4 §
Den person som kontrollerar att djuret är dött bör vara utrustad med bultpistol eller annan lämplig bedövningsutrustning samt stickkniv. Vid slakt av grisar i högt tempo bör kontrollen utföras av en person som inte samtidigt har andra uppgifter, om inte en elektronisk övervakningsutrustning framtagen specifikt för ändamålet används. Förekomst av otillräcklig avblodning bör utredas och dokumenteras, så att orsaken kan fastställas och åtgärdas.

 

SJV´s föreskrifter och allmänna råd om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård (L 41)

SJV´s föreskrifter och allmänna råd om offentlig djurskyddskontroll (L44)

SJV´s föreskrifter om avgifter i vissa djurskyddsärenden (L 117)

 

Vägledning för bedömning av djurskydd på slakterier för officiella veterinärer

DRIVNING

Personal som driver djur ska hålla sig snett bakom djuren för att underlätta drivningen. Djur får inte agas, lyftas eller dras i huvudet, horn, öron, ben, svans, hud, päls eller hanteras på annat sätt som kan orsaka dem smärta eller lidande i samband med transporten. Användning av elektrisk pådrivare bör ske mycket restriktivt. Uttrycket ”endast i undantagsfall” i föreskrifterna bör tolkas som att elektrisk-pådrivare används med stor försiktighet som en sista utväg om inte drivskiva eller annat hjälpmedel fungerar. Det finns i lagstiftningen ingen angiven högsta tillåtna andel av djuren som elektrisk-pådrivare får användas på. Som en tumregel kan konstateras att om elektrisk-pådrivare i genomsnitt används på mer än 10 % av djuren är detta inte i enlighet med lagstiftningen då användningen bör ligga betydligt lägre än så. Elektrisk-pådrivare ska aldrig användas som redskap för att aktivt och systematiskt driva på djuren. El-stötarna får inte upprepas om djuret inte reagerar på dem genom att röra sig framåt. Det är endast tillåtet att använda elektrisk-pådrivare på vuxna djur. Nötkreatur anses normalt vara vuxna från och med 16 månader. Grisar betraktas normalt som vuxna från och med de är 9 månader. Slaktgrisar ska normalt inte betraktas som vuxna grisar.

Elektrisk pådrivare får inte användas av primärproducenten.

SVANSSKADOR

Svanskupering är helt förbjudet i Sverige.

Om en djurägare har vidtagit nödvändiga åtgärder och sett till att svansarna är avläkta före transport bör djurskyddet anses vara uppfyllt. 

Om många grisar från samma primärproducent upptäcks med avläkta svansskador, eller där svanskupering misstänks bör OV informera länsstyrelsen i de fall ingen ytterligare information från livsmedelskedjan finns. Har dock sådan information medföljt av vilken det framgår en rimlig förklaring exempelvis genom dokumentation från besättningsveterinär eller annan rådgivare behöver ingen information lämnas till länsstyrelsen. Sådan dokumentation kan utgöras av åtgärdsplan, djurskyddsdeklaration etc. (se avsnitt 5.2.1) Om grisar upptäcks med kraftiga svanskador som inte är avläkta bör länsstyrelsen informeras även i de fall där ytterligare information från livsmedelskedjan har inkommit. I dessa fall måste även en bedömning göras om djuret var i transportabelt skick eller inte. Grisar med stora öppna sår, kraftig svullnad eller påverkat allmäntillstånd bör inte transporteras.

BRÅCK

Om bråcket är under 20 cm i diameter är oskadat och i övrigt inte påverkar grisen negativt kan den transporteras in till slakteriet. Om bråcket har en storlek mellan 20 till 30 cm ska djuren ha haft särskild transport, se avsnitt 2. Slaktgrisar med bråck som är större än 20 cm i diameter löper stor risk att bråcken skadas eller kläms under transport, och en sådan gris kan därtill ofta ha haft problem med att röra sig obehindrat. Grisar med såriga bråck får lätt dessa sår upprivna under transport och ska därför normalt inte transporteras. Såriga bråck som bedöms ha medfört nedsatt välfärd för grisen redan hos primärproducenten, bör underrättas till länsstyrelsen. Det kan då bli aktuellt med både djurägaransvar (primärproducenten borde ha behandlat eller avlivat grisen) och transportörsansvar (transportören borde inte ha tagit med grisen på transporten).

I grava fall – stora bråck med sår som inte är helt färska utan som tyder på att problemet funnits en längre tid – kan åtalsanmälan vara aktuellt (avsnitt 8).

BOGSÅR

Kontrollera:

Att grisarna saknar tecken på bogsår eller har små bogsår (under 2 cm i diameter)
Att tidigare bogsår är helt avläkta eller är ytliga.
Att grisar med bogsår med en diameter på 2-5cm haft särskild transport (exempelvis eget fack med extra strö), se avsnitt 2.
Att inga grisar med större bogsår än 5 cm i diameter förekommer.

HORN

Kontrollera: 

Att djuret inte har horn som ligger an mot öga.
Att djuren saknar tryckskador av horn eller tidigare horn.
Att djuret inte har horn som växt genom huden.

Ansvaret för tillsynen av horntillväxt är alltid primärproducentens. Visst ansvar kan också belasta transportören då dessa djur normalt inte får transporteras. Vid inväxta horn, där hornspetsen kommit igenom huden, bör kroppen tas undan för utökad undersökning och dokumentation av hur djupt hornet vuxit in i kroppen bör göras. Motsvarande klassificering kan göras vid inväxta horn hos får och getter.

I grava fall, där hornet penetrerat hud eller ligger an mot öga, kan åtalsanmälan vara aktuellt
(se avsnitt 8).

KLÖVAR OCH HOVAR

Kontrollera:

Att djuret kan stödja på samtliga ben
Att djuret inte har en felväxt klöv eller hov med uppenbar felställning på benen som orsakar svårigheter att röra sig.
Att djur med klövar eller hovar som är så långa att belastning hamnat i ballregionen snarare än på huvuddelen av klöv eller hov åtföljs av dokumentation från primärproducenten.

Hornets tillväxttakt beror till stor del på vilket underlag djuret vistas på. Normalt är tillväxten c:a 0,5 cm per månad, men kan extrema fall såsom ”snabelsko-klövar” vara upp till 5 cm per månad hos nöt.

Allteftersom klövhornetväxer och klöven blir längre blir tåvinkeln spetsigare och vinkeln på benet vid tån bryts bakåt. Ju längre den förvuxna klöven/hoven är, desto mer flyttas djuretstyngdpunkt bakåt, med ökad belastning vilket ökar slitaget på denna del. Denna ökade belastning kan klämma den kärl- och nervförsedda läderhuden mellan klövbenet och klövkapseln, vilket medför lidande för djuret och kan orsaka blödningar i sulan och defekter i klövkapseln, s.k. klövsulesår. 

Om för långa eller felaktigt verkade klövar leder till att djuret tvingas förändra sin benställning så kan man utgå ifrån att detta medför lidande för djuret. Detta eftersom påfrestningarna på djurets senor och leder kan bli stor, inte minst för tyngre djur. Även förhållandevis nätta djur kan dock drabbas av smärta till följd av förvuxna klövar. Det kan i vissa fall vara motiverat att ett djur med långa klövar ändå skickas till slakt. Om djuren åtföljs av dokumentation behöver inte länsstyrelsen informeras (se avsnitt 5.2.1). Om de dock uppvisar kraftig hälta trots att de åtföljs av en förklaring bör länsstyrelsen få information. Djur med förväxta klövar eller hovar kan behöva extra förutsättningar för att klara en transport, se ”särskild transport” i avsnitt 2.

I grava fall, där djuret bedöms ha haft svårt att stå eller gå under en längre tid, kan åtalsanmälan vara aktuellt (se avsnitt 8).

BEDÖVNING OCH AVBLODNING

Kontrollera:

Att djuret är korrekt och tillfredställande bedövat.
Att djuret är korrekt avblodat efter bedövning

DÖDA DJUR

Kontrollera:

Hur stor andel av djuren, som dött under transporten och uppstallning (oavsett dödsorsak).
Orsaken till dödligheten, när den är märkbart förhöjd, eller vid fynd av konkreta djurskyddsbrister.

HULL

Kontrollera:

Att djuret inte är kraftigt eller mycket kraftigt avmagrat
Att djuret inte är utmärglat.

Hullbedömning efter slakt baseras på en visuell uppskattning av förekomst av muskelatrofi, fett på kroppen och fettdepåer inne i kroppen runt organen. Att djur är magra kan ha andra orsaker än djurskyddsproblem t.ex. tidigare sjukdom, handjur efter betäckningssäsong, hondjur efter avvänjning, unga ej slaktmogna djur och äldre djur. Magra djur med gott allmäntillstånd behöver alltså inte alltid vara ett djurskyddsproblem men kan vara det, beroende på avmagringsgrad och orsak.

Begreppet ”utmärgling” kan bara användas när djuret undersökts efter slakten eftersom det främst anses vara en patologisk-anatomisk diagnos. Ett utmärglat djur har ingen synlig fettväv och de fettdepåer som normalt finns på hjärtat och i benmärgen är obefintliga och har blivit till en gelatinartad vävnad (serös atrofi).

Vid de fall där information skickas till länsstyrelsen bör följande punkter noteras:
1- Djurets allmäntillstånd.
2- Hur många djur som är avmagrade från samma besättning.
3- Grad av avmagring och om djuret är utmärglat.
4- Om det finns uppgifter - hur ofta det förekommer avmagrade djur från samma besättning/djurägare med liknande problem tidigare.
5- Djurets rastillhörighet och ålder, storlek i förhållande till förväntad storlek vid aktuell ålder.
6- Ev. laktationsstatus och dräktighetsstadium.
7- Slaktvikt, klassning
8- Tecken på sjukdom eller andra observerade förklaringar till avmagringen.

 

Hullbedömning av nötkreatur

Hullet bedöms på nötkreatur genom att titta på skelettstrukturer och muskulatur enligt följande:
• ryggkotorna och deras utskott samt området under sidoutskotten,
• höft- och bärbensknölar,
• området mellan höftknölar och mellan höft- och bärbensknölar,
• utrymmet mellan svansfäste och bärbensknölar.


Vid hullbedömningen bedöms fettansättningen främst vid ländryggen, men hänsyn tas också till området kring svansrot och bärbensknölarna. I bedömningen ska hänsyn tas till ras, ålder och kön samt andra faktorer som påverkar hullet (se vidare avsnitt 5.1).


Hull bedöms enligt följande:

Normalhull:
Bedömning av levande djur: Jämn längs ryggen, revbenen syns och känns vid tryck men de ska inte ligga direkt under huden, d.v.s. det finns muskelvävnad mellan huden och revbenen. Fettet runt svansroten börjar kännas ”svampigt”. Jämn/platt/rak rygg. Manken verkar rundad över taggutskotten. Hals och bog övergår mjukt i resten av kroppen.


Lindrigt till måttligt avmagrat:
Bedömning av levande djur: Begränsad mängd muskelvävnad. Kotorna längs rygglinjen är framträdande. Djuret är tunt. Individuella kotor kan kännas, men är inte lika skarpa som hos magra djur. De korta revbenen kan utskiljas individuellt vid beröring, och känns relativt vassa. Individuella revben kan urskiljas visuellt.
Bedömning vid köttbesiktning: Fett kring hjärtat och i bäcken. Fett saknas eller
förekommer sparsamt på övriga kroppen.


Kraftigt avmagrat:
Bedömning av levande djur: Hela kroppen är extremt tunn och skelettstrukturer är synliga och skarpa vid beröring. Pälsen kan vara matt och tufsig. Djupa hålrum runt svansfästet. Ingen fettvävnad känns. Bäckenben, revben och övriga utstickande skelettdelar kan lätt palperas.
Bedömning vid köttbesiktning: Mycket begränsad muskelvävnad. Det finns fett runt hjärtats kranskärl och lite fett i bäcken men saknas i övrigt på kroppen eller förekommer mycket sparsamt. Fettdepåer runt hjärtats kranskärl och benmärgen är inte gelatinartade.

 

Mycket kraftigt avmagrat/utmärglat:
Bedömning av levande djur: Inget fett eller muskler kan kännas. Hela kroppen är extremt tunn och alla skelettstrukturer är synliga och mycket skarpa.
Bedömning vid köttbesiktning: Mycket begränsad muskelvävnad (kraftig muskelatrofi).
Fettdepåer runt hjärtats kranskärl och benmärgen är gelatinartad. Ingen synlig fettväv på slaktkroppen.

 

Hullbedömning av får och lamm

Vid levandedjurbesiktningen av får och lamm är det oftast svårt att göra en hullbedömning på
det levande djuret. Ullen gör att det är svårt att med blotta ögat avgöra djurets hullstatus, man
bör därför känna på djuren. Detta kräver oftast att man går in i boxen till djuren vilket kan orsaka stress för djuren, kräver assistans, tar lång tid och utsätter djur och personal för onödiga
risker. Den faktiska hullstatusen framgår vid köttbesiktningen.

Samma hullskala används oavsett ras vid hullbedömning av får. Det kan dock vara stor skillnad i muskelform/fyllnad mellan olika raser, ex mellan mjölk- och köttras. Höjden på tornutskottet varierar också mellan individer och olika raser.

Hullskalan normalhull till mycket kraftigt avmagrad används på slakteriet vid besiktningen post mortem. I vägledningen finns även bedömningar som kan göras på levande djur, detta främst för att ge primärproducent och transportör en vägledning till vilka djur som kan tas med in till slakteri.

Vid hullbedömning av levande djur ute i besättningar används hullpoäng 1-5. Skalan kan dock sägas börja på 0 då djur som är mycket kraftig avmagrat/utmärglat kan få poäng under 1 även ute på gård. De båda skalorna är inte direkt översättbara men kan anses motsvara varandra enligt nedan.

Hull bedöms enligt följande:

Normalhull: (3 på levande djur)
Bedömning av det levande djuret: Varje individuellt tvärutskott går fortfarande att känna men ändarna är väl avrundade och täckta med muskel- och fettlager. Det går att få in fingrarna under men inte mellan tvärutskotten. Ryggmuskeln är fylld, täckt med ett fettlager och känns som en rak eller något konvex yta mellan tornutskott och tvärutskott.
Bedömning vid köttbesiktning: Ingen synbar muskelatrofi. Förekomst av kroppsfett
och rikligt med fett på och kring hjärtat samt i bäcken.

Lindrigt till måttligt avmagrat: (2-1 på levande djur)
Bedömning av det levande djuret: Tvärutskottens ändar är avrundade och täckta med lite muskler under huden. Det är lätt att komma in mellan och under tvärutskotten med fingrarna. Ryggmuskeln känns konkav.
Bedömning vid köttbesiktning: Fett på och kring hjärtat och i bäcken. Fett saknas eller förekommer sparsamt på övriga kroppen. Lindrig till måttlig muskelatrofi.


Kraftigt avmagrat: (<1-0,5 på levande djur)
Bedömning av det levande djuret: Tvärutskottens ändar är endast täckta av hud. Det är mycket lätt att få in fingrarna mellan och under tvärutskotten. Ryggmuskeln är liten och mycket tunn. Kotkropparna känns genom muskeln. Alla tornutskott känns tydligt under skinnet och spetsen går att hålla i med fingrarna.
Bedömning vid köttbesiktning: Tydlig muskelatrofi. Det finns endast sparsamt med
fett på hjärtat och i bäcken och saknas på kroppen


Mycket kraftigt avmagrat/utmärglat: (<0,5 på levande djur)
Bedömning av det levande djuret: Om djuret saknar ull syns att hela kroppen är extremt tunn och alla skelettstrukturer är synliga och känns mycket skarpa.
Bedömning vid köttbesiktning: Mycket begränsad muskelvävnad (kraftig
muskelatrofi). Fettdepåer på hjärtat och i benmärgen är mycket sparsamt, rosafärgat och gelatinartat. Ingen synlig fettväv på slaktkroppen.

 

Hullbedömning av gris

Den levande grisens hull kan bedömas genom palpation av ryggrad, bogblad, höftben och revben. Genom att bedöma hur lätt eller svårt det är att känna dessa benstrukturer kan man
uppskatta grisens fettdepåer.


Hullbedömningen av suggor är olika beroende på var i laktationen suggan befinner sig. Vad som är normalt och bra hull är olika beroende på om suggan just ska grisa eller om hon fött upp en stor kull med kultingar. Hon bör naturligtvis ha mer reserver inför grisningen än vad hon normalt har efter att ha gett di i fyra veckor eller längre till en stor kull. Det är naturligt att suggors hull varierar med dräktighet och digivning, även om man ska försöka hålla suggans hull så jämt som möjligt.


Hull bedöms enligt följande:

Normalhull:
Bedömning av levande djur: Om benstrukturerna känns vid fast tryck med handen är grisen i normalhull.

Lindrigt till måttligt avmagrat:
Bedömning av levande djur: vid lätt tryck med handen känns ryggraden, bogbladskammen, höftben och revben.

Kraftigt avmagrat:
Bedömning av levande djur: Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt.
Bedömning vid köttbesiktning: Mycket begränsad muskelvävnad. Benmärgen är inte gelatinartad. Tvärutskottens ändar är endast täckta av hud. Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt.

Mycket kraftig avmagrat/utmärglat:
Bedömning av levande djur: Inget fett eller muskler kan kännas. Hela kroppen är extremt tunn och alla skelettstrukturer är synliga och mycket skarpa.
Bedömning vid köttbesiktning: Mycket begränsad muskelvävnad (kraftig muskelatrofi).
Benmärgen och fettet kring hjärtat är gelatinartad.

HÖGDRÄKTIGHET NYFÖRLÖSTA 

Kontrollera:

Att tecken på långt gången dräktighet inte kan konstateras före slakt
Att stora foster inte förekommer vid besiktning efter slakt.
Att djuret inte visar tecken på att ha kalvat nyligen, t.ex. genom synliga efterbördsrester eller en mycket stor livmoder som påvisas efter slakt.

Det är ovanligt att högdräktiga djur kommer in till slakterier. När det dock sker är det tillåtet att slakta dem, vilket ska ske utan uppstallning eller onödigt dröjsmål. Däremot är det inte tillåtet att transportera dräktiga kor eller kvigor mindre än 28 dygn före beräknad kalvning, och inte heller att transportera dem tidigare än 21 dygn efter kalvningen. Detta innebär att en högdräktig eller nykalvad ko eller kviga som kommer in till slakteriet likväl får slaktas, men att information bör skickas till länsstyrelsen med misstanke om brott mot transportreglerna. Dräktighetstiden hos nöt varierar något mellan olika raser men är normalt 280 dagar. Köttraser har ofta något längre dräktighetstid (cirka 4-5 dagar längre) än mjölkraser vilket kan resultera i en något större kalv.

För att bedöma hur pass fullgången en kalv är kan man använda följande tecken:
- Behåring: Under de sista veckorna av dräktigheten utvecklas pälsen så att foster får normal kalvpäls istället för bara korta strån.
- Tänder: Fostrets framtänder har brutit igenom och syns tydligt under den/de sista veckorna före födsel.
- Storlek: Genom att mäta avståndet från hjässan till svansroten (crown-rump) på fostret kan man med relativt god säkerhet fastställa dräktighetsvecka.

Ungefärligt mått från hjässa till svansrot för respektive dräktighetsstadium hos nötkreatur av mjölk- och köttraser: 60 cm = c:a 205 dagar = 6,5–6,7 mån; 70 cm = c:a 220 dagar = 7,2–7,5 mån; 80 cm = c:a 240 dagar = 7,8–8,0 mån; 90 cm = c:a 265 dagar = 8,5–8,7 mån; 95 cm = c:a 275 dagar = 9 mån

Eftersom det finns vissa rasvariationer är ovanstående är att betrakta som riktvärden. Detta innebär att om kalvfostret är mer än 80-85 cm långt från hjässan (med böjt huvud) till anus så finns skäl att misstänka att mindre än 28 dagar återstått till kalvningsdagen. Om fostret även i övrigt ger ett fullgånget intryck bör information skickas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen har sedan möjlighet att via betäcknings-/seminjournaler och andra efterforskningar bestämma dräktighetens längd. I vissa fall kan en djurägare behöva skicka ett djur som är relativt långt gången i dräktigheten (dock före 28 dagar före beräknad kalvning). Om djurägaren skickar med betäckningsjournal eller liknande som klart visar hur långt gången kon är behöver ingen information skickas från OV till länsstyrelsen. I grava fall, t.ex. när kon/kvigan kalvat under transporten eller på slakteriet, kan åtalsanmälan vara aktuellt (se avsnitt 8).

Vid de fall där information skickas till länsstyrelsen bör följande punkter noteras:
- Numret på moderdjurets öronbricka.
- Fostrets längd (hjässa-svansrot) i cm.
- Fotografera hela fostret, dess tänder och klövar.
- Ras (Om inte ras säkert kan fastställas, ange om det rör sig om mjölkras, köttras eller korsning mellan dessa. Om det inte alls går att bedöma, ange det)
- Om möjlighet att väga fostret finns, notera dess vikt i kg (en nyfödd kalv väger ungefär 30-40 kg men detta kan variera mellan 25-55 kg beroende på ras)
- Diametern på ett par placentom i cm.

Kastning/spontanabort
Orsakerna till att man inte får transportera nykalvade kor är att de får en uppluckring av bäckensymfyserna inför kalvningen vilket gör bäckenet mindre stabilt, något som kan göra det svårare för kon att hålla balansen under transport, medföra smärta vid påfrestningar och därför innebära att hon inte kan anses vara i transportabelt skick.

Om en ko kastat/aborterat ett foster sent i dräktigheten gäller det bedöma i vilken utsträckning de hormonella förändringar som ger upphov till uppluckringen av bäckensymfyserna har satts igång i samband med den processen. En ko som aborterar sitt foster i 7:e månaden eller senare kan förväntas ha lika kraftig bäckenuppluckring som en ko som kalvar efter fullgången dräktighetstid. De hormonella förändringarna är däremot vanligen tämligen små före 7:e månaden. Från och med 7:e månaden påminner kastningen oftast mer om en förlossning, med hormonella förändringar och därmed sammanhängande uppmjukning av ligamenten kring bäckenet. Detta innebär att en kastning i 7:e månaden i detta avseende är att betrakta som en förlossning och dessa djur ska således inte transporteras förrän tidigast tre veckor efter "förlossningen" (kastningen).

Även vid kastningar före 7:e månaden är det ändå inte givet att kon är lämplig att transporteras direkt efter kastningen, eftersom kon då ofta behöver få viss tid på sig att återhämta sig. Det är djurets allmäntillstånd som ytterst avgör om djuret går att transportera. Utöver de rent djurskyddsmässiga aspekterna om kon är transporterbar eller inte så måste även bedömning göras om varför kon kastat oavsett i vilken dräktighetsmånad hon kastat, det vill säga om kon kan anses vara frisk och lämplig som livsmedel. Kan hon inte det så ska hon inte skickas till slakt.

Vad ska slakteriet göra
Om högdräktighet misstänks, bör kon slaktas med förtur. När kon har bedövats och avblodats bör kalven lämnas i livmodern en tid, tills den är död. Under inga omständigheter får kalven tas fram genom kejsarsnitt i samband med slakt. Det är ofta oklart exakt hur långt gången dräktigheten är och kalven kan mycket väl vara prematur. Ett foster som befinner sig i livmodern har låg syrespänning i blodet (eftersom syrespänningen i det blod som hör till kalvens blodomlopp är lägre än i det som kommer in till moderkakan via moderns blodomlopp) och är inte fysiologiskt ”vaket”. Kalvfostret har därför ytterst begränsad förmåga till medvetenhet eller smärtförnimmelser. När den nyfödda kalven tar sitt första andetag och fyller lungorna med luft syresätts blodet på en mycket högre nivå, och djuret blir fullt medvetet. I en slakterisituation skulle en sådan kalv sedan behöva avlivas, samtidigt som de bultpistoler som finns på slakterier vanligen inte alls är anpassade för så små/unga djur och deras icke helt förbenade skallar. Därför är det bättre att låta den ofödda kalven ligga kvar i livmodern i minst 15 minuter efter att kon avlivas, på ett sådant sätt att kalven över huvud taget inte vaknar.

Normal dräktighetstid för får är ca 145 dagar. Fåren får inte transporteras närmare lamningen än 14 dagar innan och sju dagar efter.

För att bedöma hur pass fullgånget ett lamm är kan man använda följande tecken:
- Behåring: Fostret är fullt utvecklat och täckt med päls. Klövarna är kompletta men mjuka.
- Tänder: Bryter oftast inte igenom förrän lammen börjar dia.
- Storlek: Genom att mäta avståndet från hjässan till svansroten (crown-rump) på fostret kan man med relativt god säkerhet fastställa dräktighetsvecka.

Ungefärligt mått från hjässa till svansrot för respektive dräktighetsstadium hos får:
15-35 cm= c:a 3-13 veckan.
35-40 cm= c:a 14-18 veckan.
40-48 cm= c:a 19-21 veckan.

Andra djurslag
De generella resonemangen ovan gäller även för andra djurslag. Dock är begränsningarna avseende när högdräktiga respektive nyförlösta djur får transporteras olika för olika djurslag:

Följande begränsning gäller för transport till slakt före beräknad förlossning, vilket innebär
att från och med den dag före beräknad förlossning som anges får djuret inte transporteras:
- 35 dygn: hästdjur.
- 23 dygn: renar och hjortdjur.
- 14 dygn: får, getter och grisar.
Följande begränsning gäller för transport till slakt efter förlossning: transport av moderdjuret får tidigast ske en vecka efter förlossning för hästdjur, ren, hjort, får, get och gris.

FÖRORENING

Kontrollera:

Att endast enstaka djur från samma besättning är måttligt förorenade.
Att inget djur är kraftigt förorenat.

Det finns flera skäl till att äldre gödselföroreningar eller annan kraftig förorening som uppstått före transporten (dvs. i besättningen) kan innebära djurskyddsproblem. Dessa skäl har att göra med försämrad hälsa och ökad sjuklighet, samt allmän otrivsel bland drabbade djur. Tecken på att djur har haft kraftigt så kallat gödselpansar, med urin- eller gödselbrännor (stora såriga och hårlösa områden) men rengjorts kort tid innan dem skickas till slakt kan vara tecken på djurskyddsproblem i besättningen och bör därför meddelas länsstyrelsen.

Förorenade inomhusgrisar under sommarsäsongen kan indikera brister i den termiska komforten. Grisar kan inte svettas och måste använda sitt beteende för att kyla ner sig. Om grisarna blir för varma kan de söka svalka i gödselgången vilket påverkar hygienen avsevärt. Grisarna reagerar genom att blöta ned sig/ligga ute i t.ex. gödselgången för att försöka sänka sin kroppstemperatur. Tecken på att sådana beteende förekommit kan tyda på djurskyddsproblem i primärproduktionen. Utegångsgrisar som har möjlighet till gyttjebad är ofta helt eller delvis tillfälligt förorenade av lera då leran svalkar och skyddar dem mot solljus och insekter. Det är ett normalt beteende för grisar och är inget djurskyddsproblem.

För nötkreatur, får och get är ofta renheten på buken korrelerad till renheten på bakdelen och bedömning av renhet görs därför på området från hasen och upp över bakdelen till en tänkt linje mellan höft- och sittbensknöl. Nedanstående kategorier gäller äldre gödselföroreningar eller annat kraftig förorening som uppstått före transport (dvs. i besättningen).

- Ren: Området är i stort sett helt fria från föroreningar. Enstaka, eller flera mindre föroreningar med en sammanlagd yta på högst 10 cm i diameter kan godtas. Även missfärgad päls godtas.

- Lindrigt förorenade: Högst 2/3 av området är förorenat. Föroreningarna tränger inte ända in till huden.

- Måttligt förorenade: Över 2/3 av området är förorenat. Endast enstaka föroreningar som tränger ända in till huden får finnas.

- Kraftigt förorenade: Utbredda föroreningar som tränger ända in till huden eller att det förekommer så kallat gödselpansar samt om det förekommer gödsel- eller urinbränna på någon kroppsdel.

Det bör framgå av informationen till länsstyrelsen om och på vilket sätt bedömning gjorts angående:
1. Hur länge djuret varit förorenat, vilka negativa effekter föroreningen orsakat och hur stor utbredningen av föroreningen är.
2. Är det intorkade föroreningar?
3. Hur många djur är förorenade, i relation till totalantalet djur från samma besättning, som skickas in samtidigt?
4. Vilken typ av förorening rör det sig om? Gödsel, lera eller annat?
5. Finns urin- gödselbrännor eller liknande skador på huden? (För nötkreatur ses dessa skador vanligen redan vid levandedjurbesiktningen, men för grisar är de vanligen lättare att upptäcka vid köttbesiktning)

Vid grava fall eller där merparten av djuren från samma besättning har kraftig gödselförorening, kraftiga intorkade så kallade gödselpansar, kraftiga gödsel- och urinbrännor eller påverkat allmäntillstånd kan en åtalsanmälan vara aktuell (se avsnitt 8).

 

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Handläggning av djurskyddsärenden

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskydd

SJV PDF Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Djurtransporter inklusive djurslagsspecifika bestämmelser

 

SLU

SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och annan avlivning

 

EUR-LEX

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) om livsmedelshygien (852/2004)

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (853/2004)

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (854/2004)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel

SLV - EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati

 

 

SLV TEAM LINKÖPING

A-VETERINÄR

Arbetstid: 8.30-17 Lunch 30 min.

Klädsel: I slakthallen används alltid vita kläder, huvudnät och hjälm och stövlar. Använd plastförkläde när du hanterar slaktkroppar. Brynja och stålhandske måste användas när man arbetar med kniv.

Arbetsuppgifter

Bedöm och fatta beslut vid beslag och större rensningar (se mer ingående information i dokumentet ”Arbetet i slakthallen”)

OV använder knivväska nr 77, det står VETERINÄR på. Håll knivarna vassa och rena, och byt ut dem vid behov.

Kontrollera gårdagens kassationslista (B-veterinären tar upp den till kontoret) och kontrollera i 360 att det beslut för rensningar och otjänlighetsförklaringar finns registrerade. Listan sätts sedan i pärmen ”Kasslistor” på kontoret.

Kontrollera Team Linköpings mail. Där kommer t.ex. mail från länsstyrelser samt provsvar. Mail som är färdighanterade grönmarkeras, övriga rödmarkeras.

Kontrollera arrestkylen så att det inte hänger någon slaktkropp i arresten som ska släppas ut eller kontrolleras vidare.

Genomför kontroll av synlig kontamination någon gång under dagen

Vanligen kontrolleras minst 6 kroppar om dagen på både nöt och lamm. Mot slutet av månaden skickar ansvarig kollega ut mail om fler eller färre kroppar behöver kontrolleras.

OBS! Vid slakt av get ska i regel samtliga kontrolleras då det är så få. Stallveterinären informerar hallveterinären när getter kommer in.

Följ instruktionen ”Kontroller av slaktkroppar avseende synlig kontamination” (S:OmrådenLKLK_ÖG10. Team Linköping 23620Arbetsinstruktioner Team LinköpingAllmänt om kontroll vid slakt).

Kontakta en representant från företaget som följer med vid inspektionen (produktionsledare eller kvalitetsstyrare/processtyrare). Hittas ingen från företaget kan du genomföra kontrollen själv men det bör undvikas.

Ev. fynd av fekalier ska rensas bort omedelbart av slakteriet.

Kryssa i antalet kontrollerade kroppar i periodsammansställningen. Ev. fynd registreras i periodsammanställningen (S:OmrådenLKLK_ÖG3. AnläggningarSlakt och VHA53) samt i en avvikelserapport i 360 som skickas till företaget.

Hämta och lämna dagens post innan kl. 15.00 varje dag. Nyckel till Livsmedelsverkets postlåda hänger i nyckelskåpet med en blå visselpipa på sig.

Innan hemgång

När slakten är slut ska stämplarna låsas in (nyckeln finns i nyckelskåpet på veterinäravdelningen),

Arrestkylen ska låsas om det hänger någon slaktkropp i den. Se till att även spärren är nere annars går arresten att öppna trots att dörren är låst.

Knivväskan hängs upp på sin plats. Se till att knivarna är rena och vassa. Om företaget redan låst knivrummet kan knivväskan hängas in i arrestkylen som sedan låses.

Stäng av hallmobilen och lägg den i nyckelskåpet. Ladda den vid behov. Glöm inte att också lämna nyckel till stämplarna i nyckelskåpet!

Kolla så att det är släckt i alla rum och att alla fönster är stängda. Lås alla dörrar på veterinäravdelningen. Släck i hallen och stäng sista dörren.

 

B-VETERINÄR

Arbetstider: Måndagar 6.15-14.45, tis-fre 6.30 -15,00 Lunch: 30 minuter

Måndagar börjar B-veterinären i stallet 6.15 då samtliga övernattande djur är obesiktigade. Övriga dagar börjar dagen 6.30. Fram till 8.30 är B-veterinären även ansvarig för slakthallen.

Klädsel: Vid arbete i stallet används mörka stövlar och grön rock över vita kläder (används en tjock jacka skall grön rock bäras under). Hårnät kan bytas ut mot mössa eller keps. På sommaren får vi använda helgröna kläder (byxor och skjorta) men då ska vi inte ha rock över.

Morgonrutiner:

· Lås upp dörrar (ej TCs kontor), hämta nyckel till stämplarna och båda mobilerna (Hall & Stall) och starta upp dem. Nyckel och mobiler finns i nyckelskåpet.

· Gå ner i slakthallen och ställ ut stämplarna. Kontrollera arrestkylen. Den ska vara låst under dagen, men kan lämnas öppen efter dagens slut (för att städarna ska kunna städa i den) under förutsättning att den är tom.

· Gå till stall och besiktiga djuren (nöt och får). På måndagar är alla djur obesiktade men övriga dagar är det i regel få (eller inga djur) som är obesiktade. Hör med stallpersonalen om vilken ordning som är lämpligast att besiktiga. I regel besiktar man foderbordet (”3-box” och ”storbox”), svinhuset, lammstall och avslutar med ydrevallasystemet.

o Besiktigar man djur på morgonen ska dessa signeras på föregående dags transportlista (nötlistan finns på stallkontoret, lammlistan finns på lilla kontoret vid lammstallet). Man registrerar sedan dessa även i 360/slaktapp.

Förmiddag: Under morgonen och förmiddagen besiktigas nya djur som kommer in, t.ex. när man ser att transporter kommer in eller när personalen i stallet ringer. Fram till 8.30 då hallveterinären kommer, ansvarar B-veterinären även för att titta på eventuella beslagtagna slaktkroppar. B-veterinär har ansvar för stallet fram till 12.30 då C-veterinären byter av.

Signera de transporter som besiktigats på listan på pulpeten i nötstallet och på kontoret vid lammstallet och registrera även i 360/Slaktapp. Signera bara lass om du besiktigat samtliga djur i lasset, annars lämnar lämnas siffran över till C-veterinären som signerar när lasset färdigt.

Eftermiddag: tid till t.ex. inläsning, skriva ev. underrättelser eller bistå ordinarie veterinärer som ibland har mycket administrativt arbete. Ibland förväntas B-veterinären även ta stallet på eftermiddagen (beroende på personaltillgång).

 

C-VETERINÄR

Arbetstid: Måndagar 7.30-16, tis-fre 6.30-15. Dessa tider kan variera då det inte alltid är slakt i Basunda och då justeras tiderna efter det.

Efter man åkt till Basunda (se enskilt arbetsinstruktion) har man inläsning/tid för rapporter och annat. 12.30 tar man över stallet från B-veterinären och besiktigar sedan djur i stallet under eftermiddagen. Övertid kan förekomma om det kommer in djur som måste slaktas samma dag (t.ex mjölkkor).

 

SKYDD

Allmänna skyddsföreskrifter för Linköping:

Vid vistelse i slakthallar gäller Livsmedelsverkets skyddsföreskrifter. Gäller samtliga.

Hörselskydd och skyddshjälm ska användas.

Vid arbete med kniv ska skärhandske och brynjeförkläde användas. Av hygieniska skäl skall skärhandsken vara täckt med någon typ av gummihandske.

Allmänna försiktighetsåtgärder:

Golv och besiktningsplattformar utgör alltid en risk för halkskador. Iakttag försiktighet vid rörelse i slakthallarna.

Arbete med kniv är alltid förenat med viss risk, både för dej själv och andra som befinner sej i närheten. Iakttag försiktighet.

SPECIELLA FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER:

Avfallskanoner kan skjuta ”bakåtskott”. Fyll ej kanonerna till mer ca 75% fyllnad.

I samband med ”skott” - Försök att håll er så långt från kanonen som möjligt och meddela andra att skott är på väg om de råkar närma sej just i skottögonblicket.

Juverkrokar kan ramla ner i samband med att driftconvejern släpper kroken. Framförallt så förekommer detta i samband med att kroken är tom eller lätt belastad ( ex stutpenis) . Iakttag försiktighet och slå en blick upp på convejern.

Kroppsconvejer : Djurkroppshalvor och slaktkrok kan falla ner framförallt i samband med convejerbyte. Störst risk för nedfall föreligger om det är lager vid upplyftaren. Kropparna har då en tendens av att kroka i varann. Välj en så säker väg som möjligt. Även i samband med inväxling av djur mellan rensbana och ordinarie driftconvejer kan nedfall förekomma.

Besiktning av beslagtagna stb organ sker i lägsta läget av fallbanan. Så långt bort som möjligt från kroppslinjeupplyftaren.

Skallar och upphängningskrok kan falla ner vid upplyftaren till organconvejer framförallt om det hänger lager.

Organ kan falla ut på tarmbanan i samband med inväxling på organconvejer.

STALL:

Tänk på att det är stora levande djur som ibland kan vara lite stressade som befinner sej i stallet.

Kontakta stallpersonalen om du påträffar djur där de inte ska befinna sej, håll dej själv undan.

Tillbudsanmälan: gör du om du anser att du kunde blivit skadad pga något.

Arbetsskadeanmälan: Anmälan gör du om du blivit skadad.