Övrigt

 

Denna sida innehåller blandad information så som framgår av rubrikerna nedan. Syftet är att tydligöra mitt verksamhetsområde med terapilaser på människa utifrån reglementsperspektiv och delge relaterad sakinformation där om.

TERAPILASER PÅ MÄNNISKA

Jag arbetar som icke-legitimerad inom hälso- och sjukvården och jämställs med andra som inte har legitimation för hälso- och sjukvård, men ändå bedriver "hälso- och sjukvårdande åtgärder". Detta innebär att verksamheten närmast faller inom miljöbalkens regler om s k "yrkesmässig hygiensk behandling".

 

Bestämmelserna i 5 kap 1 § PSL (patientsäkerhetslagen) gäller för min verksamhet som ett yttersta skydd för de personer som anlitar mig. Jag utför hälso- och sjukvårdande åtgärder utan att det i lagens namn är hälso- och sjukvård som bedrivs med de kvalitetskrav och den kompetens som då förutsätts. Jag har valt att inte anmäla mig till IVO´s vårdgivarregister då dess förpliktelser ej står i relevans till mitt verksamhetsområde.

 

Det finns inget förbud för en icke-legitimerad att utföra vård och behandling av en sjukdom eller åkomma, under förutsättning att det inte avser någon sjukdom eller skada enligt 5 kap 1 § PSL. En icke-legitimerad får inte undersöka eller behandla barn under 8 år oavsett sjukdom eller skada. Det finns således inget förbud för en icke-legitimerad att behandla exempelvis nacksmärtor och tennisarmbåge med terapilaser, undantag för barn under 8 år enligt 5 kap 1 § PSL.

 

Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO´s) tillsyn omfattar endast hälso- och sjukvården och dess personal, vilka personer som avses framgår av 1 kap 4 § PSL.

 

PATIENTSÄKERHETSLAGEN (Delar av 5 & 1 kap)

5 kap. Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder

1 § Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte:
1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar,
2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning,
3. undersöka eller behandla någon annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos,
4. behandla någon annan med radiologiska metoder,
5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling,
6. undersöka eller behandla barn under åtta år, eller
7. prova ut kontaktlinser.

 

1 kap. Inledande bestämmelser

4 § Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i denna lag
1. den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården,
2. personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter,
3. den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare,
4. apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar,
5. personal vid Giftinformationscentralen som lämnar råd och upplysningar,
6. personal vid larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande, och
7. den som i annat fall enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag tillhandahåller tjänster inom ett yrke inom hälso- och sjukvården under ett tillfälligt besök i Sverige utan att ha svensk legitimation för yrket.
   Vid tillämpningen av första stycket 1 och 3 jämställs med legitimerad yrkesutövare den som enligt särskilt förordnande har motsvarande behörighet.
   Regeringen får meddela föreskrifter om att andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ska omfattas av lagen.

 

YRKESMÄSSIG HYGIENSK VERKSAMHET

Yrkesmässig hygienisk verksamhet är ett samlingsbegrepp för verksamheter som erbjuder olika typer av kroppsbehandlingar. Den som bedriver verksamheten har ett ansvar att förebygga eventuella hälsorisker. Kommunen har ett tillsynsansvar och Socialstyrelsen vägleder kommunerna i detta arbete.

Tillsyn enligt 45 §

Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som inte innebär direkt risk för blodsmitta är inte anmälningspliktiga. Hit hör t.ex. frisörer och massörer. Kommunens miljönämnd har dock tillsyn över dessa verksamheter enligt 45 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Är laserbehandling anmälningspliktig?

Laserbehandling kan visserligen vara skärande verksamhet, där huden penetreras, men kan inte medföra risk för blodsmitta. Laser är därför inte anmälningspliktigt enligt miljöbalken. Då kosmetisk laserbehandling yrkesmässigt erbjuds allmänheten har miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn över lokaler där sådan hygienisk behandling bedrivs enligt 45 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsyn över strålsäkerheten hos verksamheter som utför kosmetiska behandlingar med laser och IPL samt meddelar föreskrifter om hur laser och IPL får användas. Det krävs inte tillstånd för att utföra kosmetiska behandlingar med laser och IPL och därför kan kunder inte vara säkra på att den som utför behandlingen har den kompetens som behövs. Kunder har därmed ett eget ansvar att ta reda på så mycket som möjligt om kompetensen hos den som utför behandlingen och om vilka risker behandlingen kan innebära.

Frågor och svar om anmälningsplikten enligt miljöbalken

 

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN OM LLLT

Lasermedicinska behandlingar används för till exempel led- och muskelbehandlingar eller för att öka hårväxten. Det krävs inte att behandlingen sker under läkares ansvar. Därför finns det inga garantier för att den som genomför behandlingen har medicinsk kompetens.

 

Vilka är riskerna?

Starka lasrar kan skada ögonen. Hur omfattande och allvarliga skadorna blir beror på faktorer som hur länge strålen lyst in i ögat och hur stark den är. Det är viktigt att patienten alltid har ögonskydd vid laserbehandlingar, och att skyddsglasögonen är anpassade till den aktuella strålkällan.

 

Några andra bieffekter av LLLT-behandlingar är inte kända idag.

 

LLLT-behandlingar behöver inte ske under läkares ansvar, med undantag för bestrålning av området runt ögonen som endast får utföras under ansvar av läkare. Det finns alltså inga garantier för att utövaren har medicinsk kompetens.

Titlar som diplomerad eller certifierad är inte skyddade yrkestitlar, utan kan i princip användas av vem som helst. Inte heller ”klinik” är ett skyddat begrepp, utan kan användas även om det inte är en läkare som driver verksamheten. Däremot är legitimationsyrken reglerade i lag, exempel på sådana yrken är leg.läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, kiropraktor och naprapat.

 

Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Varken kosmetiska behandlingar eller LLLT-behandlingar är reglerade, med undantag för behandlingar och undersökningar av området runt ögonen som endast får utföras under ansvar av legitimerad läkare (SSMFS 2012:4). Strålskyddslagen (1998:220) innehåller dock krav som de som utför kosmetiska behandlingar och lasermedicinskabehandlingar behöver känna till.

 

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN OM LLLT