OFFICIELLA VETERINÄRER

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/624 av den 8 februari 2019 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625

 

OFFICIELLA VETERINÄRER

1. De behöriga myndigheterna får endast förordna veterinärer som klarat ett prov som uppfyller kraven i punkt 3 till officiella veterinärer.
2. De behöriga myndigheterna ska ansvara för förberedelserna av provet för dem som ansöker om att förordnas som officiell veterinär.
3. Av provet ska det framgå att det finns tillräcklig kunskap i följande ämnen, som är specifika för en officiell veterinärs uppgifter, beroende på veterinärens bakgrund och kvalifikationer, och provet ska inte överlappa proven avseende de kunskaper och färdigheter som krävs för en veterinär i enlighet med artikel 38.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (1):

a) Nationell lagstiftning och unionslagstiftning om människors hälsa, livsmedelssäkerhet, djurs hälsa och djurskydd samt läkemedel.

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN - Lagar och förordningar efter område

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN - Föreskrifter och allmänna råd

KUNSKAPSGUIDEN - Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. (HSLF-FS)

EU-förordningarna 2019/624-628 om offentlig kontroll i enlighet med EU-förordning 2017/625

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 178/2002

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 882/2004

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1/2005

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2009

EG-förordning 852/2004

EG-förordning 853/2004

EG-förordning 854/2004

EG-förordning 2073/2005

EG-förordning 999/2001

Djurskyddslag (2018:1192)

Djurskyddsförordning (2019:66)

Livsmedelslag (2006:804)

Livsmedelsförordning (2006:813)

Föreskrifter om livsmedelshygien; LIVSFS 2005:20 (H 15)

SJV - Bestämmelser om djurskydd

Vägledning för bedömning av djurskydd på slakterier för officiella veterinärer

SJV - Läkemedel, apotek, hälso- och miljöfarliga varor

 

b) Principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadsåtgärder, exportbidrag och upptäckt av bedrägeri (inklusive det globala sammanhanget: SPS-avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder i WTO, Codex Alimentarius, Världsorganisationen för djurhälsa.

CAP – Den gemensamma jordbrukspolitiken

Sanitära och fytosanitära (SPS) frågor

SLV - Codex Alimentarius Commission

Codex Alimentarius

The World Organisation for Animal Health (OIE)

 

c) Grunderna för bearbetning av livsmedel och i livsmedelsteknik.

d) Principer, begrepp och metoder som används inom ramen för god tillverkningssed och kvalitetsledning.

e) Kvalitetsledning före skörd (goda jordbruksmetoder).

f) Främjande och tillämpning av livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet (god hygienpraxis).

g) Principer, begrepp och metoder för riskanalys.

h) Principer, begrepp och metoder när det gäller HACCP, användning av HACCP genom hela livsmedelsproduktionskedjan.

i) Revision och verifiering av att kraven i leden a–h är uppfyllda.

j) Förebyggande och kontroll av livsmedelsburna faror för människors hälsa.

k) Populationsdynamik när det gäller infektioner och förgiftningar.

l) Diagnostisk epidemiologi.

m) Övervakningssystem.

n) Principer för och diagnostisk tillämpning av moderna testmetoder.

o) Informations- och kommunikationsteknik när det används som verktyg i arbetet.

p) Datahantering och användning av biostatistik.

q) Undersökning av utbrott av livsmedelsburna sjukdomar hos människor.

r) Relevanta aspekter av transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE).

s) Djurskydd vid produktion, transport och slakt.

t) Miljöfrågor med anknytning till livsmedelsproduktion (inklusive avfallshantering).

u) Försiktighetsprincipen och konsumentfrågor.

v) Principer för utbildning av personal som arbetar inom produktionskedjan. 

w) Hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

x) Bedrägerifrågor.

Metro artikel - Sanningen bakom den virala videon om matbluffar i 16 punkter

 

Sökande kan förvärva den kunskap som krävs som en del i den grundläggande veterinärutbildningen, genom vidareutbildning eller genom yrkeserfarenhet som förvärvats efter avlagd veterinärexamen.

Om de behöriga myndigheterna har förvissat sig om att en sökande har förvärvat den kunskap som krävs som del i en universitetsexamen eller genom vidareutbildning efter examen, yrkeserfarenhet eller andra kvalifikationer ska myndigheten dock göra undantag från kravet på prov. Om sökanden delvis har förvärvat den kunskap som krävs ska de behöriga myndigheterna anordna prov som skiljer sig från de prov som avses i punkt 2 för att ta hänsyn till sökandenas bakgrund.

4. Den officiella veterinären ska ha fallenhet för tvärvetenskapligt samarbete.
5. Varje officiell veterinär ska dessutom genomgå en provanställningsperiod med praktisk utbildning på minst 200 timmar innan han eller hon inleder ett självständigt arbete. Relevant utbildning under veterinärstudierna kan ingå i provanställningsperioden. Under denna period ska den provanställde arbeta under överinseende av befintliga officiella veterinärer i slakterier, styckningsanläggningar och jordbruksanläggningar. Utbildningen ska särskilt gälla revision av god hygienpraxis och förfaranden som är grundade på HACCP-principerna.
6. Den officiella veterinären ska uppdatera sina kunskaper och följa utvecklingen genom regelbunden vidareutbildning och facklitteratur på de områden som avses i punkt 3. Den officiella veterinären ska, om så är möjligt, årligen delta i fortbildning.
7. Medlemsstaterna ska tillämpa ömsesidigt erkännande av proven för officiella veterinärer när veterinärerna rör sig över gränserna eller vill etablera sig i en annan medlemsstat. I sådant fall ska proven endast omfatta ämnen som är viktiga för skyddet av människors och djurs hälsa i anställningsmedlemsstaten och som inte ingår i proven i den ursprungliga medlemsstaten.