Ambulerande praktik för Häst Hund & Katt

FAKTA DJUR SJUKDOMAR AGENS MM

 

NÖT

  • kroppstemperaturen 38-39ºC (kalv 38,5-39,5)
  • andningsfrekvensen 15-35 andetag/minut (kalv 20-50)
  • pulsen 60-80 hjärtslag/minut (kalv 90-110)
  • våmfrekvensen 7-12/5 minuter

SVA - Nöt

Gård & Djurhälsan - Nöt

FÅR

  • kroppstemperaturen 38,5-40 ºC   
  • andningsfrekvensen 10-20 andetag/minut
  • pulsen 70-90 hjärtslag/minut
  • våmfrekvensen 7-12/5 minuter
  • dräktigheten cirka 145 dygn

SVA - Får

Gård & Djurhälsan - Får

 

GET

  • kroppstemperaturen 38,5 - 39,5ºC   
  • andningsfrekvensen 10-20 andetag/minut (killing 20-40)
  • pulsen 70-90 hjärtslag/minut
  • våmfrekvensen 1-1,5/minut
  • dräktigheten 150 (145-156) dagar
  • vikten 50-75 kg
  • mjölkproduktionen upp till 10 liter per dag (vanligt 2-4 liter)

GRIS

  • kroppstemperaturen 38,5-39°C
  • andningsfrekvensen 10-20 andetag per minut
  • pulsen 60-80 hjärtslag per minut
  • dräktigheten cirka 115 dygn

SVA - Gris

Gård & Djurhälsan - Gris

HÄST

Kroppstemperatur

  • Vuxen häst              37,2 - 38,2ºC
  • Unghäst                  37,5 - 38,5ºC
  • Föl 0-4 dagar           37,2 - 38,9ºC

Andningsfrekvens

  • Vuxen häst   8-16 andetag/minut
  • Föl och unghästar (och hästar med vinterpäls inomhus) ligger något högre

Hjärtfrekvens i vila

  • Vuxen häst  28-40 slag/minut
  • Unghäst       40-55 slag/minut
  • Unga föl     100-120 slag/minut

HUND

Hjärtfrekvens 

  • Stora hundar 60 -100 slag/minut
  • Små hundar 100-160 slag/minut

Andningsfrekvens

  • 10-30 andetag/minut

Temperatur

  • 38,0 °C - 39,0 °C

KATT

Hjärtfrekvens 

  • 140-220 slag/minut

Andningsfrekvens

  • 20-40 andetag/minut

Temperatur

  • 38,0 °C - 39,0 °C

 

SJUKDOMAR

ATYPISK/AVIÄR MYKOBAKTERIOS (05/06)

Aviär-/fågeltuberkulos, mykobakterios, atypisk mykobakterios. Mycobacterium avium subsp. avium. Förekommer ibland hos svin. Primär alimentär infektion. Gråaktiga halvtransparenta, ofta få men stora disseminerade förändringar. Fokal, kronisk, embolisk, granulomatös. Ger lokal lymfogen spridning och förändringarna ger efter konfluens ett mera oregelbundet och kantigt utseende. Kan nå flera cm i storlek. Ev mineralisering. Hos alla förekommer tuberkulös lymfadenit i de regionala lymfknutorna. Kod 05: Generaliserad sjukdom. Spridning till lungor, mjälte. Kod 06: Enbart primärkomplex i lymfknutor till tarmkrös och i käklymfknutor och i lever. Utvidgad besiktning.

SVA - Fågeltuberkulos/aviär mykobakterios 

 

TRIKINOS (09/10)

Alla svin/vildsvin, hästar och björnar ska vid slakt undersökas efter trikiner genom en av Livsmedelsverket föreskriven metod. Verifierad diagnos.

SVA - Trikiner hos vilda djur

SVA - Trikonos som zoonos

 

CYSTICERKOS (11/12)

Vävnadsinfektion med larver från bandmask. Dynt. Verifierad diagnos. Avser cysticerkos i tvärstrimmig muskulatur. Svin, nöt och får.

SVINBANDMASK

Taenia solium. Cysticercus cellulosae drabbar människa (human cysticerkos), även nöt och svin. Nöt och svin får sällan symptom, då de flesta djuren inte lever tillräckligt länge för symptomutveckling. T. solium är speciell då dess larver kan utvecklas i människa. Kan ge neurocysticerkos hos människa. T. solium kallas "människans beväpnade bandmask". Är sällsynt i Sverige. Huvudvärd är människa där T. solium finns i tarmen. Kan vara flera meter lång. Svin är mellanvärd där dynten finns. Spridning sker via mat som är konaminerad med bandmaskägg, så som okokta grönsaker eller via otillräckligt uppvärmd/genomstekt kött från svin eller nöt.

Internmedicin - Neurocysticerkos

 

NÖTBANDMASK

Taenia saginata. Cysticercus bovis. Kallas "människans obeväpnade bandmask". Huvudvärd är människa där T. saginata finns i tarmen. Nöt är mellanvärd med dynt. Spridning via otillräckligt upphettat nötkött med dynt. 4 -10 m lång mask, kan leva i 20 år i tarmen. Symptom: proglottider (små segment) som ses i avföringen. Illamående, diarre, buksmärtor, analklåda, tarmvred. Anorexi eller ökad aptit. Trötthet, huvudvärk.

 

FÅRBANDMASK

Taenia ovis. Cysticercus ovis. Huvudvärd är hund där T. ovis lever i tarmen. Får kan drabbas av cystiscerkos och ge nedsatt köttkvalitet, förkalkade dynt. kassation av slaktkroppar. Ska ej användas till människoföda. Smittar ej människa.

Government of Western Australia - Sheep measles

 

ÖVRIGA BANDMASKAR

(Korrelerar ej mot kod 11/12)

HUNDBANDMASK 

Taenia hydatigena. Cysticercus tenuicollis. "Tunnhalsade fårdyntet". Huvudvärd är hund och vilda köttätare så som räv. Dessa infekteras när de äter infekterad vävnad rå. Smittar ej människa. Cysticerkos hos får, svin, nöt och vilda idisslare. Återfinns subperitonealt i lever och i peritoneum. Ska ej registreras (kod 11/12). Dyntet kan bli ca 10cm i diameter. Fluktuerande tunnväggig cysta med scolex med långhals. Diffdiagnos är ekinokockblåsa (hydatiden) av Echinococcus granulosus. Denna ligger dock i själva levern/i levervävnaden och har en tjockare kapsel och innehåller talrika småblåsor (yngelkapslar).

 

FISKBINNIKEMASK

Diphyllobothrium latum. Människa smittas via fisk som innehåller larver. Ej från människa till människa.

SLV - Diphyllobothrium latum

 

ECHINOKOCKOS (13/14)

"Blåsmask". Verifierad diagnos.

RÄVENS DVÄRGBANDMASK

Echinococcus multilocularis. Lever i tarmen hos ffa rävar. Sprids via avföring. Smittar andra djur och människa. Människa kan drabbas av den allvarliga men ovanliga sjukdomen alveolär echinococcos. Ingen person hittills smittad i Sverige. Mycket låg förekomst i Sverige. Har hittats i rävar, rävspillning och sorkar. Smitta avföring -> bär -> människa ej påvisad (SLV). Betraktas i princip som en obotlig sjukdom som kräver livslång behandling. Angriper ffa levern med tumörliknande knölar. Sprider sig aggressivt med lateral avknoppning. Inkubationstiden är flera år. Huvud-/slutvärd är räv, varg, hund. Mellanvärd är betande djur, gnagare och människa. I Alperna är ca 50% av rävarna smittade. Även i områden i Europa där E. multilocularis är vanligt förekommande hos räv, så är humanfall sällsynt. Påvisades 2011 i Sverige. Symptom hos människa är leversvikt, gulsot, buksmärtor. Betraktas som en dödlig sjukdom.

SVA - Echinococcus multilocularis

 

HUNDENS DVÄRGBANDMASK

Echinococcus granulosus. Mellanvärd är ffa idisslare. Människor drabbas ffa i nära anslutning till/relaterat fårskötsel. Ungefär 30 personer får diagnosen per år i Sverige. Dessa är födda i andra länder. Diagnosen ses inte sällan som ett bifynd vid utredning av annan sjukdom. E. granulosus har sedan lång tid påvisats i Sverige, dock väldigt lågfrekvent. Infekterad människa är oftast symptomfri.

SVA - Echinococcus granulosus

 

ONKOCERKOS (15/16)

Bindvävsmask. Kod vid makroskopiskt fynd. Onchocerca gutturosa. Subcutana eventuellt grönaktiga förändringar i tunnhud, böjsenor och ligament. Ses ffa kring extremiternas nedre leder.

 

PARAFILARIOS (53/54)

"Grönt kött". Parafilaria bovicula. Kod vid makroskopiskt fynd. Diagnos endast hos nöt. Obetingat godkännande efter LO. Adulta parasiter ger ofta fokala skador om ca 1-2cm i subcutis och i intermuskulär bindväv. Härdformiga blödningar. Ödem med gulgrön missfärgning. Metallisk lukt. Drabbar områden på djurets övre hälft från hals till länd. Vår och sommar migrerar äggläggande honor mot hudytan. Ulceration och blod när ägg töms/når huden. Förekommer hos häst, men inte i Sverige eller vår geografiska närhet. Finns ffa österut. 

 

STORA LEVERFLUNDRAN (79/80)

Fasciola hepatica. Gråbruna, platta, flundraformade. Juvenila 2-10mm. Adulter 20-30mm. Huvudvärd är ffa nöt, får och vilda idisslare. Mellanvärd är dammsnäcka och närsläktade arter.

Kod 80 vid påvisande av parasiten. Kod 84 (Parasitära leverskador) vid parasitära skador i levervävnad och gallgångar utan parasitfynd. Kod 88 (Övrig leverskada) vid gallgångsförändringar utan parasitfynd. 

SVA - Stora leverflundran hos nöt

 

LILLA LEVERFLUNDRAN (81/82)

Dicrocoelium dendriticum. Halvgenomskinliga, avlånga, lancettformade. Adulter 5-15mm. Mellanvärdar: Först landsnäcka och sedan tuvmyra. Parasiten påverkar myrans beteende så att den klättrar upp och fäster på grässtrån som äts av idisslare.

SVA - Dicrocoelium dendriticum

 

SJUKDOMAR A - Ö

LEISHMANIOS

Protozo som sprids med sandmyggor.

SVA - Leishmanios hos hund

SVA - Leishmanios hos häst

INTERNMEDICIN - Leishmania

 

SARCOCYSTOS

Sarkosporidios. Sarcocystis sp. Parasitär myocardit, ffa nöt. Multifokala, disseminerade, grönaktiga processer i myocardiet. Köttkontroll bedömning: Hjärtat kasseras. Processerna i slaktkroppen rensas bort. Om fullständig rensning inte är möjligt så görs total kassation. Eosinofil myosit hos nötkreatur är vanligtvis förknippad med Sarcocystis sp. Idiopatisk eosinofil myosit kan också finnas, för man kan inte påvisa ett parasitärt agens i många prover med eosinofil myosit.

The life-cycle of a typical member of this genus involves two host species, a definitive host and an intermediate host. Often the definitive host is a predator and the intermediate host is its prey. The parasite reproduces sexually in the gut of the definitive host, is passed with the feces and ingested by the intermediate host. There it eventually enters muscle tissue. When the intermediate host is eaten by the definitive host, the cycle is completed. The definitive host usually does not show any symptoms of infection, but the intermediate host does.

SVA - Sarcocystos hos änder ("risbröstsjuka")

Stanford Webb - Sarcocystis

Wikipedia - Sarcocystis

 

TROPISK HJÄRTMASK

Dirofilaria immitis. Smittspridning sker via myggor. 

SVA - Tropisk hjärtmask (Dirofilaria immitis) hos hund

 

BESIKTNINGSGÅNG

NÖTKREATUR ÄLDRE ÄN 6 VECKOR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter av nötkreatur äldre än sex veckor skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

SKALLE OCH SVALG

1. Okulär besiktning av skalle och svalg. Anskärning och undersökning av mandibular-, retrofaryngeal- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares, retropharyngiales et parotidei). Undersökning av de yttre tuggmusklerna, i vilka två snitt skall läggas parallellt med underkäken, och de inre tuggmusklerna, som skall anskäras längs med ett enda plan. Tungan skall frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulärbesiktigas och palperas. 

 

LUFTSTRUPE FODERSTRUPE LUNGOR

2. Undersökning av luftstrupe och foderstrupe. Okulär besiktning och palpation av lungorna. Anskärning och undersökning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel. Dessa snitt behöver bara göras om lungorna skall användas som livsmedel.

 

HJÄRTA HJÄRTSÄCK

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

 

MELLANGÄRDE

4. Okulär besiktning av mellangärde. 

 

LEVER

5. Okulär besiktning och palpation av lever och portallymfknutor (Lnn. portales). Snitt vid porta hepatis och vid basen av lobus caudatus för att undersöka gallgångarna.

 

MAG-TARMKANAL

6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales). Palpation och, vid behov, anskärning av mag- och kröslymfknutor.

 

MJÄLTE

7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

 

NJURAR

8. Okulär besiktning av njurar och, vid behov, anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

 

LUNGSÄCK OCH BUKHINNA

9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

 

KÖNSORGAN

10. Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

 

JUVER

11. Okulär besiktning och, vid behov, palpation och anskärning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii). Hos kor skall vardera halvan av juvret öppnas med ett långt snitt ända ned till mjölkcisternerna (sinus lactiferes), och juvrets lymfknutor skall anskäras, utom när juvret inte skall användas som livsmedel.

 

SLAKTKROPP

Slaktkroppen skall alltid i sin helhet granskas okulärt. Vid misstanke om förändringar (t.ex. på grund av konturstörningar) ska besiktningen utvidgas med palpation och vid behov anskärning.

Slaktkroppar av nötkreatur äldre än 6 månader ska normalt överlämnas för besiktning kluvna längs ryggraden. Vid behov kan den officiella veterinären även kräva att huvudet klyvs på längden. Besiktning av okluvna slaktkroppar från djur äldre än 6 månader får under vissa omständigheter ske efter tillstånd från Livsmedelsverket. Se vidare Handledning till instruktion Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av tama hov- och klövdjur.

 

TAMFÅR OCH TAMGETTER

Slaktkroppar och slaktbiprodukter från får och getter skall genomgå följande
förfaranden för besiktning efter slakt:


1. Okulär besiktning av skallen efter avhudning och i tveksamma fall undersökning av svalg, munhåla, tunga samt retrofaryngeal- och parotideallymfknutor. Utan att det påverkar djurhälsobestämmelserna är dessa undersökningar inte nödvändiga om den behöriga myndigheten kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.


2. Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor och bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). I tveksamma fall skall dessa organ och lymfknutor anskäras och undersökas.


3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. I tveksamma fall skall hjärtat anskäras och undersökas.


4. Okulär besiktning av mellangärde.


5. Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales). Palpation av lever med lymfknutor. Anskärning av leverns yta mot löpmagen för att undersöka gallgångarna.


6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales).


7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.


8. Okulär besiktning av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).


9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.


10. Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).


11. Okulär besiktning av juver med lymfknutor.


12. Okulär besiktning och palpation av navelregion och leder hos unga djur. I tveksamma fall skall navelregionen anskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.

 

TAMA HÄSTDJUR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter från hästdjur skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

 

1. Okulär besiktning av skalle och, efter det att tungan frigjorts, av svalg. Palpation och, vid behov, anskärning av mandibular-, retrofaryngeal- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares, retropharyngiales et parotidei). Tungan skall frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulärbesiktigas och palperas.


2. Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor. Palpation och, vid behov, anskärning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel. Dessa snitt är endast nödvändiga om lungorna skall användas som livsmedel.

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.


4. Okulär besiktning av mellangärde.


5. Okulär besiktning, palpation och, vid behov, anskärning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).


6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales). Vid behov anskärning av magoch kröslymfknutor.


7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.


8. Okulär besiktning och palpation av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).


9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.


10. Okulär besiktning av könsorgan hos hingstar (med undantag för penis, om denna redan kasserats) och ston.


11. Okulär besiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii) och, vid behov, anskärning av juverlymfknutor.


12. Okulär besiktning och palpation av navelregion och leder hos unga djur. I tveksamma fall skall navelregionen anskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.


13. Alla grå och vita hästar skall undersökas avseende melanos och melanomatos genom avlossning av ena bogen och granskning av bogmuskler och boglymfknutor (Lnn. subrhomboidei) under skulderbladsbrosket. Njurarna skall friläggas och undersökas efter klyvning.

 

TAMSVIN

1. Slaktkroppar och slaktbiprodukter av svin ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:


a) Okulär besiktning av skalle och svalg. Okulär besiktning av munhåla, svalg och tunga.


b) Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe.


c) Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta.


d) Okulär besiktning av mellangärde.


e) Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales).

f) Okulär besiktning av mag–tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales).

g) Okulär besiktning av mjälte.


h) Okulär besiktning av njurarna.


i) Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.


j) Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).


k) Okulär besiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii).


l) Okulär besiktning av navelregion och leder hos unga djur.

 

SPECIFIKA RISKER

 

A. Transmissibla spongiforma encefalopatier

Vid genomförandet av offentlig kontroll avseende TSE skall kraven i förordning (EG) nr 999/2001 och annan relevant gemenskapslagstiftning beaktas.


B. Dynt


1. Den besiktning efter slakt som beskrivs i kapitlen I och IV är minimikrav för undersökning avseende förekomst av dynt hos nötkreatur äldre än 6 veckor och hos svin. Dessutom får särskilda serologiska tester användas.
När det gäller nötkreatur äldre än 6 veckor är anskärning av tuggmusklerna vid besiktning efter slakt inte obligatorisk om en särskild serologisk test används. Samma gäller nötkreatur äldre än 6 veckor som är uppfödda på en jordbruksanläggning som enligt ett officiellt intyg är fri från dynt.


2. Kött som infekterats av dynt skall förklaras otjänligt som livsmedel. Om djuret inte är allmänt infekterat av dynt, kan emellertid de delar som inte är infekterade förklaras tjänliga som livsmedel efter att ha genomgått en frysbehandling.


C. Trikinos


1. Slaktkroppar från svindjur (tama, hägnat och frilevande vilt), hästdjur och andra arter som är mottagliga för trikinos skall genomgå en undersökning avseende förekomst av trikiner, i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning, om inte annat anges i den lagstiftningen.


2. Kött från djur som infekterats av trikiner skall förklaras otjänligt som livsmedel.


D. Rots


1. Vid behov skall hästdjur genomgå en undersökning avseende förekomst av rots. En undersökning av rots skall hos hästdjur omfatta en noggrann undersökning av slemhinnorna i luftstrupen, svalget, näshålan och dess bihålor efter det att huvudet delats i medianplanet och näsans skiljevägg tagits bort.


2. Kött från hästar som konstaterats ha rots skall förklaras otjänligt som livsmedel.

 

E. Tuberkulos


1. Om djur reagerar positivt eller oklart på ett tuberkulinprov eller om det finns andra skäl att misstänka infektion skall de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas ner.


2. Allt kött från djur där besiktningen efter slakt påvisat begränsade tuberkulosskador hos ett antal organ eller områden på slaktkroppen skall förklaras otjänligt som livsmedel. Om det visar sig att tuberkulosskadan är begränsad till lymfknutorna i endast ett organ eller en del av slaktkroppen skall dock endast det angripna organet eller den angripna delen av slaktkroppen förklaras otjänligt som livsmedel.


F. Brucellos


1. Om djur reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos eller om det finns andra skäl att misstänka infektion skall de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas ner.


2. Kött från djur hos vilka besiktningen efter slakt påvisat skador som tyder på akut infektion av brucellos skall förklaras otjänligt som livsmedel. När det gäller djur som reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos skall juver, könsorgan och blod förklaras otjänligt som livsmedel även om inga sådana skador påträffas.

 

G. Salmonella


1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1 första stycket i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (1) ska den behöriga myndigheten kontrollera att livsmedelsföretagarna korrekt tillämpar punkt 2.1.4 (processhygienkriterium för Salmonella i slaktkroppar av svin) i bilaga I till den förordningen genom att vidta minst en av följande åtgärder:


a) Officiell provtagning med samma metod och provtagningsyta som livsmedelsföretagarna. Minst 49 (2) slumpvisa prover ska årligen tas i varje slakteri. Antalet prover får vara mindre i små slakterier på grundval av en riskutvärdering.


b) Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover som livsmedelsföretagarna tagit i enlighet med artikel 5.5 i förordning (EG) nr 2073/2005, inom ramen för punkt 2.1.4 i bilaga I till förordningen.


c) Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover som tagits inom ramen för nationella kontrollprogram i medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna för vilka särskilda garantier har getts i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 853/2004 när det gäller produktion av griskött.


2. Om processhygienkriteriet vid flera tillfällen inte uppfylls ska den behöriga myndigheten kräva en handlingsplan från den berörda livsmedelsföretagaren och noga övervaka resultatet av den.


3. Det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover, med åtskillnad mellan prover som tagits enligt 1 a, b och c, ska i tillämpliga fall rapporteras i enlighet med artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (3)