FAKTA DJUR SJUKDOMAR AGENS MM

 

NÖT

  • kroppstemperaturen 38-39ºC (kalv 38,5-39,5)
  • andningsfrekvensen 15-35 andetag/minut (kalv 20-50)
  • pulsen 60-80 hjärtslag/minut (kalv 90-110)
  • våmfrekvensen 7-12/5 minuter

SVA - Nöt

Gård & Djurhälsan - Nöt

FÅR

  • kroppstemperaturen 38,5-40 ºC   
  • andningsfrekvensen 10-20 andetag/minut
  • pulsen 70-90 hjärtslag/minut
  • våmfrekvensen 7-12/5 minuter
  • dräktigheten cirka 145 dygn

SVA - Får

Gård & Djurhälsan - Får

 

GET

  • kroppstemperaturen 38,5 - 39,5ºC   
  • andningsfrekvensen 10-20 andetag/minut (killing 20-40)
  • pulsen 70-90 hjärtslag/minut
  • våmfrekvensen 1-1,5/minut
  • dräktigheten 150 (145-156) dagar
  • vikten 50-75 kg
  • mjölkproduktionen upp till 10 liter per dag (vanligt 2-4 liter)

GRIS

  • kroppstemperaturen 38,5-39°C
  • andningsfrekvensen 10-20 andetag per minut
  • pulsen 60-80 hjärtslag per minut
  • dräktigheten cirka 115 dygn

SVA - Gris

Gård & Djurhälsan - Gris

HÄST

Kroppstemperatur

  • Vuxen häst              37,2 - 38,2ºC
  • Unghäst                  37,5 - 38,5ºC
  • Föl 0-4 dagar           37,2 - 38,9ºC

Andningsfrekvens

  • Vuxen häst   8-16 andetag/minut
  • Föl och unghästar (och hästar med vinterpäls inomhus) ligger något högre

Hjärtfrekvens i vila

  • Vuxen häst  28-40 slag/minut
  • Unghäst       40-55 slag/minut
  • Unga föl     100-120 slag/minut

HUND

Hjärtfrekvens 

  • Stora hundar 60 -100 slag/minut
  • Små hundar 100-160 slag/minut

Andningsfrekvens

  • 10-30 andetag/minut

Temperatur

  • 38,0 °C - 39,0 °C

KATT

Hjärtfrekvens 

  • 140-220 slag/minut

Andningsfrekvens

  • 20-40 andetag/minut

Temperatur

  • 38,0 °C - 39,0 °C

 

SJUKDOMAR

 

SALMONELLOS, SALMONELLAKONTAMINATION (01/02)

Bakteriologisk diagnos. Verifiering och typning. Anmälningspliktig zoonos. Djur från besättning eller område som omfattas av restriktioner avseende salmonella får på uppdrag av Jordbruksverket och efter bedömning av SVA slaktas i enlighet med Instruktion för slakt av djur från salmonellaspärrade besättningar. Rapporteringsskyldighet föreligger vid all slakt från spärrad besättning. 

Salmonellasepsis förekommer nästan uteslutande hos kalv i Sverige. Men det är inte bara salmonellos som förs under denna kod, utan också förekomst av salmonellabakterier utan sepsisbild. Med hänsyn till att totalt otjänligförklarande skall ske i båda fallen är det viktigt att när enbart bakterier förekommer vid undersökningen och ingen sepsisbild föreligger, att de verkligen kommer från det undersökta materialet och inte utgör en kontamination som tillkommit vid provtagningen. När man funnit salmonellabakterier hos ett djur vid den bakteriologiska köttkontrollen, brukar man därför rutinmässigt ta svabbprov för salmonellaundersökning på de kroppar som hänger på ömse sidor om den med positivt salmonellafynd. Detta är en säkerhetsåtgärd för att övertyga sig om att ingen kontamination mellan kropparna skett. Man rekommenderar därför också att organ och kroppar inte får hänga för tätt i förvaringsutrymme.

Salmonellos eller fynd av salmonellabakterier är anmälningspliktigt. Dock ska endast primärfallen anmälas. Fynd på djur från spärrad (smittförklarad) besättning ska därför inte anmälas.

 

TUBERKULOS, HUMAN OCH BOVIN TYP (03/04)

Om human eller bovin typ av tuberkulos misstänks på slaktdjur ska färskt och formalinfixerat material sändas in för verifiering och eventuell typning. Utvidgad besiktning ska utföras. Anmälningspliktig zoonos. Generaliserad tuberkulos eller primärkomplex (svalg, tarm, lungor): Totalt otjänligförklarande.

Köttbesiktningen är den viktigaste funktionen för förhindrande av införsel av smitta med Mycobacterium tuberculosis eller bovis. Eftersom knappast någon bland den nuvarande besiktningspersonalen har sett äkta tuberkulos måste misstänksamhet mot liknande förändringar i lymfknutor och organ i respirations- och digestionsapparaten vara vid. Förändringarnas utseende varierar kraftigt med deras ålder och ter sig också olika på olika djurslag. Typiskt för den bovina tuberkulosen är ostvandlingen och förkalkningen och alla sådana förändringar bör misstänkas. 

 

ATYPISK/AVIÄR MYKOBAKTERIOS (05/06)

Aviär-/fågeltuberkulos, mykobakterios, atypisk mykobakterios. Mycobacterium avium subsp. avium. Förekommer ibland hos svin. Primär alimentär infektion. Gråaktiga halvtransparenta, ofta få men stora disseminerade förändringar. Fokal, kronisk, embolisk, granulomatös. Ger lokal lymfogen spridning och förändringarna ger efter konfluens ett mera oregelbundet och kantigt utseende. Kan nå flera cm i storlek. Ev mineralisering. Hos alla förekommer tuberkulös lymfadenit i de regionala lymfknutorna. Kod 05: Generaliserad sjukdom. Spridning till lungor, mjälte. Kod 06: Enbart primärkomplex i lymfknutor till tarmkrös och i käklymfknutor och i lever. Utvidgad besiktning.

Vid misstanke om generaliserad atypisk mykobakterios kan färskt material insändas till SVA för verifiering och eventuell typning.

Registrering ska inte ske hos de hos slaktsvinen relativt vanligt förekommande primärkomplexen i enbart mandibularlymfknutor, mesenteriallymfknutor eller lever.

Hägnad hjort och andra djur i hägn (primärkomplex eller generalisation): Totalt otjänligförklarande. Svin med endast primärkomplex: (käklymfknutor, kröslymfknutor, lever): Lokalt otjänligförklarande. Generalisation: Totalt otjänligförklarande. Nötkreatur och övriga slaktdjur: Primärkomplex (käkln.kn, krösln.kn, lungor): Lokalt otjänligförklarande. Generalisation: Totalt otjänligförklarande.

Hos andra djurslag än svin bör provtagning ske på alla förändringar som kan misstänkas vara mykobakterios. Med generaliserad form avses hos svin spridning till organ utanför digestionskanalens lymfknutor och levern. Vid förekomst av talrika fall av mykobakterios från en besättning bör länsveterinär underrättas för eventuell utredning.

SVA - Fågeltuberkulos/aviär mykobakterios 

 

ENZOOTISK BOVIN LEUKOS (EBL), LYMFOM (07/08)

Misstanke om EBL ska verifieras genom histopatologisk och virologisk undersökning. Lymfom hos andra djurslag bör verifieras vid tveksamhet. Anmälningsplikt.

Totalt otjänligförklarande. Sänd in färskt och formalinfixerat material från nötkreatur med tumörbildningar av lymfomliknande karaktär till SVA. Även lymfom hos andra djurslag registreras under denna kod. Diagnosen behöver dock, hos andra djurslag än nöt, inte verifieras genom PAD. Den slutliga EBL-diagnosen grundar sig på virologisk metodik.

Remiss till SVA: Misstänkt lymfom-leukos.

Typer: EBL: Äldre nöt, >3år, multicentrisk, virus. Enzootiskt uppträdande. Lymfom: Äldre nöt, > 3år, multicentrisk, okänd etiologi, sporadisk. Kalvtyp (lymfom): < 6mån, multicentrisk, okänd, sporadisk. Thymustyp (lymfom): 1-3år, thymus, okänd etiologi, sporadisk. Hudtyp (lymfom): 1-4år, hud, okänd etiologi, sporadisk.

 

TRIKINOS (09/10)

Alla svin/vildsvin, hästar och björnar ska vid slakt undersökas efter trikiner genom en av Livsmedelsverket föreskriven metod. Verifierad diagnos. Anmälningsplikt. Meddela genast SLV. Vid fynd hos enstaka svin: TO. I andra fall sker hänvändelse till SLV före vidtagande av åtgärder.

SVA - Trikiner hos vilda djur

SVA - Trikonos som zoonos

 

CYSTICERKOS (11/12)

Vävnadsinfektion med larver från bandmask. Dynt. Verifierad diagnos. Avser cysticerkos i tvärstrimmig muskulatur. Svin (Cysticercus cellulosae), nöt (C. bocis) och får (C. ovis). Tunnhalsade dyntet (C. tenuicollis) registreras inte. Färskt och fixerat material skickas till SVA.

Anmälningsplikt för svin- och nötdynt.

C. bovis. Höggradig infektion (Verifieras vid tveksamhet): TO. Höggradig infektion = Ett eller flera färska eller förkalkade dynt per insnitt i muskulaturen. Lindrig eller måttlig infektion: LO. GK av slaktkroppen efter frysning i minst -10 grader Celsius i minst 10 dagar.

C. cellulosae. Verifieras. TO. Vid misstanke - Kontakta SVA.

C. ovis. Höggradig infektion (Verifieras vid tveksamhet): TO. Höggradig infektion = Ett eller flera färska eller förkalkade dynt per insnitt i muskulaturen. Lindrig eller måttlig infektion. LO. GK efter frysbehandling i minst -10 grader Celsius i minst 10 dagar.  

C. tenuicollis. LO. Registreras dock inte.

SVINBANDMASK

Taenia solium. Cysticercus cellulosae drabbar människa (human cysticerkos), även nöt och svin. Nöt och svin får sällan symptom, då de flesta djuren inte lever tillräckligt länge för symptomutveckling. T. solium är speciell då dess larver kan utvecklas i människa. Kan ge neurocysticerkos hos människa. T. solium kallas "människans beväpnade bandmask". Är sällsynt i Sverige. Huvudvärd är människa där T. solium finns i tarmen. Kan vara flera meter lång. Svin är mellanvärd där dynten finns. Spridning sker via mat som är konaminerad med bandmaskägg, så som okokta grönsaker eller via otillräckligt uppvärmd/genomstekt kött från svin eller nöt. Risgrynsstora muskeldynt.
 

Internmedicin - Neurocysticerkos

Washington Post - Surgeons opened her skull to remove a cancerous tumor. Instead, they found a tapeworm

 

NÖTBANDMASK

Taenia saginata. Cysticercus bovis. Kallas "människans obeväpnade bandmask". Huvudvärd är människa där T. saginata finns i tarmen. Nöt är mellanvärd med dynt. Spridning via otillräckligt upphettat nötkött med dynt. 4 -10 m lång mask, kan leva i 20 år i tarmen. Symptom: proglottider (små segment) som ses i avföringen. Illamående, diarre, buksmärtor, analklåda, tarmvred. Anorexi eller ökad aptit. Trötthet, huvudvärk.

 

FÅRBANDMASK

Taenia ovis. Cysticercus ovis. Huvudvärd är hund där T. ovis lever i tarmen. Får kan drabbas av cystiscerkos och ge nedsatt köttkvalitet, förkalkade dynt. kassation av slaktkroppar. Ska ej användas till människoföda. Smittar ej människa.

Government of Western Australia - Sheep measles

 

ÖVRIGA BANDMASKAR

(Korrelerar ej mot kod 11/12)

HUNDBANDMASK 

Taenia hydatigena. Cysticercus tenuicollis. "Tunnhalsade fårdyntet". Huvudvärd är hund och vilda köttätare så som räv. Dessa infekteras när de äter infekterad vävnad rå. Smittar ej människa. Cysticerkos hos får, svin, nöt och vilda idisslare. Återfinns subperitonealt i lever och i peritoneum. Ska ej registreras (kod 11/12). Dyntet kan bli ca 10cm i diameter. Fluktuerande tunnväggig cysta med scolex med långhals. Diffdiagnos är ekinokockblåsa (hydatiden) av Echinococcus granulosus. Denna ligger dock i själva levern/i levervävnaden och har en tjockare kapsel och innehåller talrika småblåsor (yngelkapslar). Vätskefyllda blåsbildningar, 1-10 cm, fästa på bukhinna/bukorgan. 

 

FISKBINNIKEMASK

Diphyllobothrium latum. Människa smittas via fisk som innehåller larver. Ej från människa till människa.

SLV - Diphyllobothrium latum

 

EKINOKOCKOS (13/14)

"Blåsmask". Verifierad diagnos. Misstänkt material, helst oöppnad cysta, sänds till SVA.

Makroskopiskt påvisande av de s.k. lamellerade membranen är patognomoniskt. 

Ekinokockos har i Sverige förekommit hos renar och i södra landet på hästar importerade från England eller Irland. På hästarna har cystorna i flertalet fall hittats i levern, men de kan även förekomma i lungorna eller andra delar av kroppen. Cystorna liknar vid hastigt påseende en böld och har i dessa hästlevrar haft en diameter på ca 5 cm. Både större och mindre cystor kan givetvis förekomma. Som regel buktar cystan ut från leverns yta, men mindre cystor kan ligga gömda inne i parenkymet. Cystorna är spända och fyllda med vätska. Cystaväggarna består av ett inre tunt germinativt membran på vilket det sitter groddkapslar innehållande scolexanlag. Ytterst finns det lamellerade membranet. Denna är typisk för ekinokockcystan och är millimetertjock, vit och skyddar parasitblåsan från kroppens inflammatoriska reaktioner. Ekinokockcystan kan hos häst hålla sig viabel under åtskilliga år. Påvisas cystor i hästlevern bör även lungorna palperas. 

Blåsbandmasken har hunden som värddjur, så det är således viktigt att cystorna destrueras för förhindrande av spridning till hund och eventuellt därifrån till människa.

RÄVENS DVÄRGBANDMASK

Echinococcus multilocularis. Lever i tarmen hos ffa rävar. Sprids via avföring. Smittar andra djur och människa. Människa kan drabbas av den allvarliga men ovanliga sjukdomen alveolär echinococcos. Ingen person hittills smittad i Sverige. Mycket låg förekomst i Sverige. Har hittats i rävar, rävspillning och sorkar. Smitta avföring -> bär -> människa ej påvisad (SLV). Betraktas i princip som en obotlig sjukdom som kräver livslång behandling. Angriper ffa levern med tumörliknande knölar. Sprider sig aggressivt med lateral avknoppning. Inkubationstiden är flera år. Huvud-/slutvärd är räv, varg, hund. Mellanvärd är betande djur, gnagare och människa. I Alperna är ca 50% av rävarna smittade. Även i områden i Europa där E. multilocularis är vanligt förekommande hos räv, så är humanfall sällsynt. Påvisades 2011 i Sverige. Symptom hos människa är leversvikt, gulsot, buksmärtor. Betraktas som en dödlig sjukdom.

SVA - Echinococcus multilocularis

 

HUNDENS DVÄRGBANDMASK

Echinococcus granulosus. Mellanvärd är ffa idisslare. Människor drabbas ffa i nära anslutning till/relaterat fårskötsel. Ungefär 30 personer får diagnosen per år i Sverige. Dessa är födda i andra länder. Diagnosen ses inte sällan som ett bifynd vid utredning av annan sjukdom. E. granulosus har sedan lång tid påvisats i Sverige, dock väldigt lågfrekvent. Infekterad människa är oftast symptomfri.Har påvisats hos hjortdjur i Sverige.Hjortdjur och svin kan fungera som mellanvärd för E. granulosus

SVA - Echinococcus granulosus

 

ONKOCERKOS (15/16)

Bindvävsmask. Kod vid makroskopiskt fynd. Onchocerca gutturosa. Subcutana eventuellt grönaktiga förändringar i tunnhud, böjsenor och ligament. Ses ffa kring extremiternas nedre leder. Lukt av metall/rost/järn. Vanligt på nötkreatur och häst i Sverige. Subcutana förändringar i tunn hud, böjsenor och ligament. Främst kring extremiteternas nedre leder. Vissa djur är lite gulare i färgen och är man osäker brukar man kunna särskilja ok från icke ok på lukten. Hittar du liknande förändringar men på annan lokalisation, fundera över Parafilarios, kod 54. Lokalt otjänligförklarande.

Diagnosen avser subcutana förändringar hos nötkreatur. Då stora svårigheter föreligger att återfinna parasiten ställs diagnosen enbart genom beaktande av förändringarnas utseende och lokalisation. Lokalisationen begränsas till extremiteterna och främst kring de distala lederna. Likartade förändringar i övriga lokalisationer registreras under 53/54.

Som kuriosa kan nämnas att en annan art av oncocerca (Oncocerca volvulus) orsakar sjukdomen flodblindhet på människa. Smittan finns i tropiska områden och på samma sätt som för nöt så är smittvägen ett knott som trivs vid vattendrag. Parasiten kan överleva i människokroppen i upp till 15 år. Behandlingen är den för veterinärer välkända mediciner ivermectin. 2015 års Nobelpris i medicin gick bland annat till forskare som upptäckte ivermectin.

 

RÖDSJUKA (17/18)

Erysipelothrix rusiopathie. Bakteriologisk undersökning eller fall med typiska huderythem. Endast fall med typiska hudlesioner registreras. Kronisk rödsjuka med endokardit registreras som endokardit, kod 91. Kronisk rödsjuka med ledinfammationer registreras som kod 31.

Akut rödsjuka med erythem: TO. Om rödsjuka iakttas vid AM avvisas djuret från slakt. Avlivas och sänds till destruktion. Notera hanteringsrisken.

Kronisk rödsjuka med erythem: LO. Äldre kvarstående erythem kan fram eftyer skållningen.

 

ALLMÄNINFEKTION (19/20)

 

BAKTERIEFÖREKOMST, EJ ALLMÄNINFEKTION (21/22)

Koderna används ej.

 

BAKTERIHÄMMANDE SUBSTANSER, OTILLÅTEN HALT AV LÄKEMEDEL (23/24)

 

TUMÖR (25/26)

Besiktningsfynd: Malignt melanom. Utvidga besiktningen och granska bäckenhålan och delar runt anus. Fäll bogar. Under bogar: prediktionsställe. Helkasseras (TO) koden blir 25. Histopatologisk undersökning kan vara befogad och av allmänt intresse när nybildningens karaktär av tumör eller annan sjuklig förändring inte kan fastställas samt när tumörtyp och uppträdande har betydelse för köttbedömningen.
Slaktkropp och alla delar ska kasseras i kategori 2-avfall (inte helt klart vilken avfallskategori, om man försöker ta reda på detta via SJV)

 

TRAUMATISK PERITONIT (27/28)

 

BÖLD/ABSCESS (29/30)

 

LEDINFLAMMATION (31/32)

 

IKTERUS (33/34)

 

PSE, SVIN (35/36)

 

LEVERFÖRFETTNING (37/38)

Steatois hepatis (fettlever). Orsak till förändring kan vara fysiologisk situation, men kan också spegla ett patologiskt tillstånd. Det är därför viktigt, och kan vara direkt avgörande vid köttkontrollen, att samla och värdera alla de fynd som gjorts på djuret. Detta betyder att fettlever hos djur som varken före eller efter slakt uppvisat andra förändringar, bör ligga inom ramen för det normalt fysiologiska. Detta gäller t.ex. nykalvade kor, mycket feta djur och djur som svultit. Vid dessa tillfällen företas lokal kassation, sjukdomsregistrerings kod är 38. Vid fynd av kraftigt förfettade levrar så kan det vara bra att utvidga besiktningen, t.ex. vid misstanke om acetonemi är det lämpligt att utföra luktprov. Eventuellt kan en ikterusundresökning företas, skär upp aortan och kontrollera att insidan inte är gul, färgen ska vara kittvit, kontrollera även ögonvitorna.

 

ÄLDRE TRAUMA (39/40)

 

FÄRSKT TRAUMA (41/42)

 

UTMÄRGLING/AVMAGRING (47/48)

Utmärgling, höggradig avmagring, registreras med kod 47, hel kassation (TO), allmän muskelatrofi, atrofi av fettvävnad eller serös atrofi av fettvävnad runt hjärtats kranskärl. Om möjligt sker registrering under eventuellt grundlidande. Om osäkerhet fortfarande råder efter kontroll av ”de vanliga” observationsställena som ingår i besiktningsgången så kan man med fördel såga av ett rörben, benmärg omvandlat till typ gelatin. Utmärgling utan andra fynd: Totalkassation och samtliga delar av henne kan hanteras som kategori 3-material. Se Jordbruksverkets Kategorisering av animaliska biprodukter, Artikel 10 b1.

 

PARAFILARIOS (53/54)

"Grönt kött". Parafilaria bovicula. Kod vid makroskopiskt fynd. Diagnos endast hos nöt. Obetingat godkännande efter LO. Adulta parasiter ger ofta fokala skador om ca 1-2cm i subcutis och i intermuskulär bindväv. Härdformiga blödningar. Ödem med gulgrön missfärgning. Metallisk lukt. Drabbar områden på djurets övre hälft från hals till länd. Vår och sommar migrerar äggläggande honor mot hudytan. Ulceration och blod när ägg töms/når huden. Förekommer hos häst, men inte i Sverige eller vår geografiska närhet. Finns ffa österut. 

 

LUNGMASK (73/74)

kod 74, parasitär lungskada.

Får: Mellanstora lungmasken (Protostrongulus). Enligt information från fårhälsovården så ger parasiten väldigt sällan symptom eller påverkan på djuren. Faktiskt så är det inte alltid man avmaskar trots att denna konstaterats i besättningen just för att den har så liten påverkan på djuren. Diffdiagnos på lungans utseende skulle kunna vara MaediVisna, men då brukar förändringarna gå ännu djupare in i lungvävnaden samt att du inte får det grågrönaktiga utseendet.
Lilla lungmasken (Muellerius capillaris). Även här är man sparsam med avmaskning då kliniska symtom är ovanliga och djuren påverkas lite. Man skulle kunna ha bakteriemetastaser som diffdiagnos till dessa lungor. Det som talar mot bakteriemin är utseendet (små, runda ”hagelskott”) och att du ser det på flera djur i en och samma grupp, samt en avsaknad av infektionshärd som källa till bakteriemetastaserna.
Det finns även en lungmask som heter stora lungmasken på får (Dictyocaulus filaria). Den är ovanlig i Sverige. Stora lungmasken kan däremot ger symtom hos djuren. Så håll utkik efter den.

 

STORA LEVERFLUNDRAN (79/80)

Fasciola hepatica. Gråbruna, platta, flundraformade. Juvenila 2-10mm. Adulter 20-30mm. Huvudvärd är ffa nöt, får och vilda idisslare. Mellanvärd är dammsnäcka och närsläktade arter.

Kod 80 vid påvisande av parasiten. Kod 84 (Parasitära leverskador) vid parasitära skador i levervävnad och gallgångar utan parasitfynd. Kod 88 (Övrig leverskada) vid gallgångsförändringar utan parasitfynd. 

Lever: Kronisk, fibrotiserande cholangiohepatit med ektasi av gallgångar.

Lungor: Kronisk, fokal, verminös, embolisk pneumoni. Stora leverflundran som tagit sig en omväg.

SVA - Stora leverflundran hos nöt

 

LILLA LEVERFLUNDRAN (81/82)

Dicrocoelium dendriticum. Halvgenomskinliga, avlånga, lancettformade. Adulter 5-15mm. Mellanvärdar: Först landsnäcka och sedan tuvmyra. Parasiten påverkar myrans beteende så att den klättrar upp och fäster på grässtrån som äts av idisslare.

SVA - Dicrocoelium dendriticum

 

SJUKDOMAR A - Ö

AKTINOS

Mjukdelsaktinos (Actinobacillus ligniersii) i lungor: Kvarhållning och inskickande av vävnadsprov (PAD) är ett bra sätt att skilja en metastaserande livmodercancer som ger totalt otjänligförklarande (kod 25) från en mjukdelsaktinos i lungan (kod 64) som ger beslutet lokalt otjänligförklarande. Utökad besiktning: Palpering och ev anskärning av livmodern bör göras. En viktig tumregel för att skilja en dottersvulst av livmodercarcinom i lungorna från en mjukdelsaktinos är att var kan pressas fram från lungförändringens snittyta vid aktinosförändringar. Man ska dock komma ihåg att tumörer kan vara sekundärinfekterade.
I det här fallet var förändringen aktinos. Aktinos i lungorna ses ofta i kombination med en eller flera bölder i bog-, poplietal- och/eller flanklymfknutor. Eftersom dessa lymfknutor är inbäddade i muskulatur är det viktigt att titta extra noga efter konturstörning i dessa områden alternativt anskära lymfknutorna. Känner du dig säker att det är kronisk aktinos och inte tumör så är PAD inte nödvändig. Men någon form av utökad besiktning bör göras.

 

EOSINOFIL MYOSIT

Eosinofil myosit/granulomatös myosit.

Total kassation om allmänt spritt, kasseras under kod 19 (tidigare användes koden 37/38 vilken nu är kod för leverförfettning). Slakteripersonalen får instruktionen att slaktkropp och organ skall slängas och kategoriseras som kategori 2 avfall. Det förekommer även lindrigare varianter där lokal otjänlighetsförklaring kan vara aktuellt. Granulomen består av inflammatoriska celler. Rikligt innehåll av eosinofila granulocyter ger den karakteristiska gulgröna färgen. Vid histologisk undersökning av granulomen hittas ibland parasiter som grundorsak. I andra fall hittas inget agens i granulomen och då talar man om idiopatisk eosinofil myosit, dvs utan påvisbar grundorsak. Bakteriella myositer förekommer även hos nötkreatur men ger sällan detta utseende och omfattande utbredning. Den vanligaste parasitära orsaken är Sarcocystis spp. och mindre vanligt är Cysticercus bovis (dynt).

För den intresserade kommer här lite kuriosa om sarcocystis:
Sarcocystis är en encellig parasit där nötkreatur och får (även hjort, get, gris och häst men mindre vanligt) är mellanvärd. Infektionen ger sällan kliniska symptom hos mellanvärden utan det är på slakteriet den upptäcks och kött otjänligförklaras. Hund, katt, vissa vilda rovdjur och människa är huvudvärd och inte heller hos dessa ses kliniska symptom. Enligt engelskspråkig litteraturen så är mer än 35 % av vallhundar och 75 % av jakthundar infekterade. Det finns många arter av sarcocystis och arterna är specifika till en huvudvärd. Huvudvärden som alltid är en köttätare får i sig smittan genom att äta otillagat kött som innehåller mogna sarcocystor. Därefter följer utveckling och fortplantning i tarmen som resulterar i infektiösa sporocystor som kommer ut i träcken. Dessa smittar sedan mellanvärden genom foderintag eller vatten. I mellanvärdens tarm släpper sporocystorna ut sporozoiter som penetrerar tarmen och sätter sig i kärlendotel för vidare utveckling. Under denna utveckling kan djuret påverkas kliniskt vilket då oftast ses som aborter. Sporozoiterna utvecklas till merozoiter som tar sig till tvärstrimmig muskulatur och nervvävnad. Merozoiterna utvecklas därefter i muskulaturen eller nervävnaden till de infektiösa sarcocystorna. Förebyggande åtgärd blir således att inte låta hundar, katter eller eventuella rävar och vargar äta otillagat kött.

 

LEISHMANIOS

Protozo som sprids med sandmyggor.

SVA - Leishmanios hos hund

SVA - Leishmanios hos häst

INTERNMEDICIN - Leishmania

 

MELANOM

Malignt melanom. Utvidga besiktningen och granska bäckenhålan och delar runt anus. Fäll bogar. Under bogar: prediktionsställe. Helkasseras (TO) koden blir 25. Histopatologisk undersökning kan vara befogad och av allmänt intresse när nybildningens karaktär av tumör eller annan sjuklig förändring inte kan fastställas samt när tumörtyp och uppträdande har betydelse för köttbedömningen.
Slaktkropp och alla delar ska kasseras i kategori 2-avfall. Inte helt klart vilken avfallskategori, om man försöker ta reda på detta via SJV.

 

SARCOCYSTOS

Sarkosporidios. Sarcocystis sp. Parasitär myocardit, ffa nöt. Multifokala, disseminerade, grönaktiga processer i myocardiet. Köttkontroll bedömning: Hjärtat kasseras. Processerna i slaktkroppen rensas bort. Om fullständig rensning inte är möjligt så görs total kassation. Eosinofil myosit hos nötkreatur är vanligtvis förknippad med Sarcocystis sp. Idiopatisk eosinofil myosit kan också finnas, för man kan inte påvisa ett parasitärt agens i många prover med eosinofil myosit.

The life-cycle of a typical member of this genus involves two host species, a definitive host and an intermediate host. Often the definitive host is a predator and the intermediate host is its prey. The parasite reproduces sexually in the gut of the definitive host, is passed with the feces and ingested by the intermediate host. There it eventually enters muscle tissue. When the intermediate host is eaten by the definitive host, the cycle is completed. The definitive host usually does not show any symptoms of infection, but the intermediate host does.

Sarcocystis är en encellig parasit där nötkreatur och får (även hjort, get, gris och häst men mindre vanligt) är mellanvärd. Infektionen ger sällan kliniska symptom hos mellanvärden utan det är på slakteriet den upptäcks och kött otjänligförklaras. Hund, katt, vissa vilda rovdjur och människa är huvudvärd och inte heller hos dessa ses kliniska symptom. Enligt engelskspråkig litteraturen så är mer än 35 % av vallhundar och 75 % av jakthundar infekterade. Det finns många arter av sarcocystis och arterna är specifika till en huvudvärd. Huvudvärden som alltid är en köttätare får i sig smittan genom att äta otillagat kött som innehåller mogna sarcocystor. Därefter följer utveckling och fortplantning i tarmen som resulterar i infektiösa sporocystor som kommer ut i träcken. Dessa smittar sedan mellanvärden genom foderintag eller vatten. I mellanvärdens tarm släpper sporocystorna ut sporozoiter som penetrerar tarmen och sätter sig i kärlendotel för vidare utveckling. Under denna utveckling kan djuret påverkas kliniskt vilket då oftast ses som aborter. Sporozoiterna utvecklas till merozoiter som tar sig till tvärstrimmig muskulatur och nervvävnad. Merozoiterna utvecklas därefter i muskulaturen eller nervävnaden till de infektiösa sarcocystorna. Förebyggande åtgärd blir således att inte låta hundar, katter eller eventuella rävar och vargar äta otillagat kött.

SVA - Sarcocystos hos änder ("risbröstsjuka")

Stanford Webb - Sarcocystis

Wikipedia - Sarcocystis

 

TROPISK HJÄRTMASK

Dirofilaria immitis. Smittspridning sker via myggor. 

SVA - Tropisk hjärtmask (Dirofilaria immitis) hos hund

 

BESIKTNINGSGÅNG

NÖTKREATUR ÄLDRE ÄN 6 VECKOR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter av nötkreatur äldre än sex veckor skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

SKALLE OCH SVALG

1. Okulär besiktning av skalle och svalg. Anskärning och undersökning av mandibular-, retrofaryngeal- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares, retropharyngiales et parotidei). Undersökning av de yttre tuggmusklerna, i vilka två snitt skall läggas parallellt med underkäken, och de inre tuggmusklerna, som skall anskäras längs med ett enda plan. Tungan skall frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulärbesiktigas och palperas. 

 

LUFTSTRUPE FODERSTRUPE LUNGOR

2. Undersökning av luftstrupe och foderstrupe. Okulär besiktning och palpation av lungorna. Anskärning och undersökning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel. Dessa snitt behöver bara göras om lungorna skall användas som livsmedel.

 

HJÄRTA HJÄRTSÄCK

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

 

MELLANGÄRDE

4. Okulär besiktning av mellangärde. 

 

LEVER

5. Okulär besiktning och palpation av lever och portallymfknutor (Lnn. portales). Snitt vid porta hepatis och vid basen av lobus caudatus för att undersöka gallgångarna.

 

MAG-TARMKANAL

6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales). Palpation och, vid behov, anskärning av mag- och kröslymfknutor.

 

MJÄLTE

7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

 

NJURAR

8. Okulär besiktning av njurar och, vid behov, anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

 

LUNGSÄCK OCH BUKHINNA

9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

 

KÖNSORGAN

10. Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

 

JUVER

11. Okulär besiktning och, vid behov, palpation och anskärning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii). Hos kor skall vardera halvan av juvret öppnas med ett långt snitt ända ned till mjölkcisternerna (sinus lactiferes), och juvrets lymfknutor skall anskäras, utom när juvret inte skall användas som livsmedel.

 

SLAKTKROPP

Slaktkroppen skall alltid i sin helhet granskas okulärt. Vid misstanke om förändringar (t.ex. på grund av konturstörningar) ska besiktningen utvidgas med palpation och vid behov anskärning.

Slaktkroppar av nötkreatur äldre än 6 månader ska normalt överlämnas för besiktning kluvna längs ryggraden. Vid behov kan den officiella veterinären även kräva att huvudet klyvs på längden. Besiktning av okluvna slaktkroppar från djur äldre än 6 månader får under vissa omständigheter ske efter tillstånd från Livsmedelsverket. Se vidare Handledning till instruktion Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av tama hov- och klövdjur.

 

TAMFÅR OCH TAMGETTER

Slaktkroppar och slaktbiprodukter från får och getter skall genomgå följande
förfaranden för besiktning efter slakt:


1. Okulär besiktning av skallen efter avhudning och i tveksamma fall undersökning av svalg, munhåla, tunga samt retrofaryngeal- och parotideallymfknutor. Utan att det påverkar djurhälsobestämmelserna är dessa undersökningar inte nödvändiga om den behöriga myndigheten kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.


2. Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor och bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). I tveksamma fall skall dessa organ och lymfknutor anskäras och undersökas.


3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. I tveksamma fall skall hjärtat anskäras och undersökas.


4. Okulär besiktning av mellangärde.


5. Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales). Palpation av lever med lymfknutor. Anskärning av leverns yta mot löpmagen för att undersöka gallgångarna.


6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales).


7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.


8. Okulär besiktning av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).


9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.


10. Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).


11. Okulär besiktning av juver med lymfknutor.


12. Okulär besiktning och palpation av navelregion och leder hos unga djur. I tveksamma fall skall navelregionen anskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.

 

TAMA HÄSTDJUR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter från hästdjur skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

 

1. Okulär besiktning av skalle och, efter det att tungan frigjorts, av svalg. Palpation och, vid behov, anskärning av mandibular-, retrofaryngeal- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares, retropharyngiales et parotidei). Tungan skall frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulärbesiktigas och palperas.


2. Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor. Palpation och, vid behov, anskärning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel. Dessa snitt är endast nödvändiga om lungorna skall användas som livsmedel.

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.


4. Okulär besiktning av mellangärde.


5. Okulär besiktning, palpation och, vid behov, anskärning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).


6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales). Vid behov anskärning av magoch kröslymfknutor.


7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.


8. Okulär besiktning och palpation av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).


9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.


10. Okulär besiktning av könsorgan hos hingstar (med undantag för penis, om denna redan kasserats) och ston.


11. Okulär besiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii) och, vid behov, anskärning av juverlymfknutor.


12. Okulär besiktning och palpation av navelregion och leder hos unga djur. I tveksamma fall skall navelregionen anskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.


13. Alla grå och vita hästar skall undersökas avseende melanos och melanomatos genom avlossning av ena bogen och granskning av bogmuskler och boglymfknutor (Lnn. subrhomboidei) under skulderbladsbrosket. Njurarna skall friläggas och undersökas efter klyvning.

 

TAMSVIN

1. Slaktkroppar och slaktbiprodukter av svin ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:


a) Okulär besiktning av skalle och svalg. Okulär besiktning av munhåla, svalg och tunga.


b) Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe.


c) Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta.


d) Okulär besiktning av mellangärde.


e) Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales).

f) Okulär besiktning av mag–tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales).

g) Okulär besiktning av mjälte.


h) Okulär besiktning av njurarna.


i) Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.


j) Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).


k) Okulär besiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii).


l) Okulär besiktning av navelregion och leder hos unga djur.

 

SPECIFIKA RISKER

 

A. Transmissibla spongiforma encefalopatier

Vid genomförandet av offentlig kontroll avseende TSE skall kraven i förordning (EG) nr 999/2001 och annan relevant gemenskapslagstiftning beaktas.


B. Dynt


1. Den besiktning efter slakt som beskrivs i kapitlen I och IV är minimikrav för undersökning avseende förekomst av dynt hos nötkreatur äldre än 6 veckor och hos svin. Dessutom får särskilda serologiska tester användas.
När det gäller nötkreatur äldre än 6 veckor är anskärning av tuggmusklerna vid besiktning efter slakt inte obligatorisk om en särskild serologisk test används. Samma gäller nötkreatur äldre än 6 veckor som är uppfödda på en jordbruksanläggning som enligt ett officiellt intyg är fri från dynt.


2. Kött som infekterats av dynt skall förklaras otjänligt som livsmedel. Om djuret inte är allmänt infekterat av dynt, kan emellertid de delar som inte är infekterade förklaras tjänliga som livsmedel efter att ha genomgått en frysbehandling.


C. Trikinos


1. Slaktkroppar från svindjur (tama, hägnat och frilevande vilt), hästdjur och andra arter som är mottagliga för trikinos skall genomgå en undersökning avseende förekomst av trikiner, i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning, om inte annat anges i den lagstiftningen.


2. Kött från djur som infekterats av trikiner skall förklaras otjänligt som livsmedel.


D. Rots


1. Vid behov skall hästdjur genomgå en undersökning avseende förekomst av rots. En undersökning av rots skall hos hästdjur omfatta en noggrann undersökning av slemhinnorna i luftstrupen, svalget, näshålan och dess bihålor efter det att huvudet delats i medianplanet och näsans skiljevägg tagits bort.


2. Kött från hästar som konstaterats ha rots skall förklaras otjänligt som livsmedel.

 

E. Tuberkulos


1. Om djur reagerar positivt eller oklart på ett tuberkulinprov eller om det finns andra skäl att misstänka infektion skall de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas ner.


2. Allt kött från djur där besiktningen efter slakt påvisat begränsade tuberkulosskador hos ett antal organ eller områden på slaktkroppen skall förklaras otjänligt som livsmedel. Om det visar sig att tuberkulosskadan är begränsad till lymfknutorna i endast ett organ eller en del av slaktkroppen skall dock endast det angripna organet eller den angripna delen av slaktkroppen förklaras otjänligt som livsmedel.


F. Brucellos


1. Om djur reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos eller om det finns andra skäl att misstänka infektion skall de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas ner.


2. Kött från djur hos vilka besiktningen efter slakt påvisat skador som tyder på akut infektion av brucellos skall förklaras otjänligt som livsmedel. När det gäller djur som reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos skall juver, könsorgan och blod förklaras otjänligt som livsmedel även om inga sådana skador påträffas.

 

G. Salmonella


1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1 första stycket i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (1) ska den behöriga myndigheten kontrollera att livsmedelsföretagarna korrekt tillämpar punkt 2.1.4 (processhygienkriterium för Salmonella i slaktkroppar av svin) i bilaga I till den förordningen genom att vidta minst en av följande åtgärder:


a) Officiell provtagning med samma metod och provtagningsyta som livsmedelsföretagarna. Minst 49 (2) slumpvisa prover ska årligen tas i varje slakteri. Antalet prover får vara mindre i små slakterier på grundval av en riskutvärdering.


b) Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover som livsmedelsföretagarna tagit i enlighet med artikel 5.5 i förordning (EG) nr 2073/2005, inom ramen för punkt 2.1.4 i bilaga I till förordningen.


c) Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover som tagits inom ramen för nationella kontrollprogram i medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna för vilka särskilda garantier har getts i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 853/2004 när det gäller produktion av griskött.


2. Om processhygienkriteriet vid flera tillfällen inte uppfylls ska den behöriga myndigheten kräva en handlingsplan från den berörda livsmedelsföretagaren och noga övervaka resultatet av den.


3. Det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover, med åtskillnad mellan prover som tagits enligt 1 a, b och c, ska i tillämpliga fall rapporteras i enlighet med artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (3)