A - Ö ORDLISTA INFORMATION

 

A

ALLMÄNT UTBREDD SJUKDOM - EXEMPEL

Hjärtat har kronisk, valvulär endokardit. Det är här den mest spektakulära förändringen men ändå kanske inte där infektionen startade. Den ursprungliga infektionshärden kan vara det fula området på levern (fokal toxisk nekros) från vilken bakterier tagit sig via portaflödet till högerkammaren och koloniserat klaffarna. Den ursprungliga infektionen kan också redan vara avläkt eller så liten att den inte syns. Från infektionen på hjärklaffarna har tromber eller enskilda bakterier frisläppts till blodomloppet. Från högerkammaren hamnar blodet först i lungan och tromberna och bakterierna har fastnat och skapat de hyperemiska förtätningarna i lungan. Dessa skulle sedan enligt resonemanget för pyemi ovan under avläkningen ha omvandlats till bölder. Tarmpaketet ser glansigt och vätskande ut vilket här troligen är ett ödem som resultat av högersidig cirkulationsinsuffiens pga klaffpåverkan. På njurarna ser vi en stor ganska färsk infarkt och en mindre kronisk infarkt. Infarkterna är också resultatet av cirkulerande tromber eller bakterier som fastnat i njurens kärl och täpper till blodflödet. Eftersom vi har andra tecken på bakteriell spridning i kroppen så kan vi anta att infarkterna inte är sterila och därmed kan infarkterna vi ser även benämnas emboliska nefriter. TO. Kod 19.

 

ANIMALISKA BIPRODUKTER

Animaliska biprodukter (ABP) är material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till att ingå i begreppet framställda produkter.

SJV - Animaliska biprodukter

SLV - Animaliska biprodukter - ABP inklusive SRM

(EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter)

 

ANMÄLNINGSPLIKT DJURSJUKDOMAR & SMITTÄMNEN

Vissa djursjukdomar och smittämnen är anmälningspliktiga. Anmälningsplikten gäller veterinärer samt personer som arbetar med obduktions- eller laboratorieverksamhet. Anmälningsplikten gäller för varje indexfall. 

SJV - Anmälningsplikt av vissa djursjukdomar och smittämnen

SJV - Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:24) om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen; SJVFS 2013:23 Saknr K4

 

ANTIBIOTIKARESISTENS

Antibiotikaresistens - SVA´s samlade rapporter om antibiotikaresistens

 

AAC

AAC – Administrative Assistance and Cooperation.

Administrative Assistance and Cooperation (AAC) är ett kommunikationssystem där förfrågningar och information lämnas till andra EU-länder när en avvikelse från lagstiftningen finns som inte innebär en direkt eller indirekt risk för hälsan.

AAC - SLV

 

B

BAKTERIEMI innebär att det finns bakterier i blodet. Det kan vara allt från lättare bakterieinfektioner där kroppens immunförsvar bekämpar infektionen så den knappt märks till ond bråd död som vid mjältbrandsinfektioner (sepsis).

 

E

EPIZOOTIER

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa.

SVA - Epizootier

SVA - Vid misstanke om allvarlig smittsam djursjukdom (epizooti)

Epizootilag (1999:657)

Epizootiförordning (1999:659)

SJV - Smittsamma djursjukdomar

SJV - Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:102) om epizootiska sjukdomar; SJVFS 2006:10 Saknr K 6

Epiwebb - Djurslagsvis indelning av epizootisjukdomarna

SJV - Epizootihandboken

 

H

HYALOMMA

Flyttfågelfästingen. H. marginatum H. rufipes.

Båda fästingarna kan överföra smittämnen som kan ge allvarliga sjukdomar som Krim-Kongo blödarfeber (CCHP, virus riskklass 4, zoonos), Rickettsian Anaplasma phagocytophilum, en zoonos som tidigare kallades Ehrlichia, Theileria equi och Babesia caballi. De två sistnämnda är allvarliga piroplasmos-sjukdomar hos häst. Ingen av dessa sjukdomar förekommer normalt i landet. 

SVA - Ännu en ny fästingart i Sverige

HÄSTPASS

Alla hästar inom EU ska ha hästpass.

SJV - Hästpass

SJV - Webbutik Hästpass Broschyr

Länsstyrelsen Stockholm - Hästpass Broschyr

 

K

KLIMATKÄNSLIGA INFEKTIONER 

KLIMATKÄNSLIGA INFEKTIONER - CLINF

SVA & CLINF - Forskningsprojekt

 

N

NÖDSLAKT

Bara akut skadade djur som annars skulle varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel. Dessa djur ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal snarast möjligt efter att djuret besiktigats levande av en veterinär.

SJV - Slakt för husbehov och nödslakt

 

P

Pyemi är en typ av bakteriemi som förlöper med purulenta processer (varbölder). Pyemi är framförallt en term som används inom slakteripatologin och menar en generell spridning av pyogena bakterier. Exempel på pyogena bakterier är Stafylokocker, streptokocker och corynebakterier. Karakteristiskt för de pyogena bakterierna är att det skapar en kraftig inflammatorisk reaktion i vävnaden som leder till nekros. Kemiska faktorer som finns i bakteriens vägg attraherar neutrofiler. Den trögflytande blandning som bildas av nekrotisk vävnad, levande och döda neutrofiler och bakterier är var (återigen, visst är det en myt att var är sterilit?). Avläkningen sker slutligen med en abscessbildning som sedan kvarstår eller omvandlas helt till ärrvävnad. Pyogena bakterier kan både ge lokala processer utan större komplikationer (lokala bölder), mer eller mindre påverkade djur som efter slakt kasseras på grund av generellt spridda processer (pyemi) samt sepsis med hastiga dödsfall.

 

R

RASFF

RASFF – the Rapid Alert System for Food and Feed.

RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa.

RASFF

 

S

SARCOCYSTOS

Se Faktasidan.

 

SEPSIS/SEPTIKEMI

Sepsis/septikemi är den allvarligare formen av bakteriemi. Vid sepsis är bakterierna i blodet större till antalet, de tillväxer och kan producera toxiner. Begreppet sepsis är dock inte liktydigt med bakteriemi, man talar även om sepsis orsakat av virus, svampar och parasiter. Vid septikemi är individen vanligtvis allmänpåverkad och har för det mesta feber. Därmed ses dessa sällan vid PM-besiktning då djuret redan har gallrats bort på gården eller inte godkänts vid AM-besiktning. Om ett djur med bakteriell sepsis ändå slaktas så kan några eller flera av följande fynd väntas.

● Dåligt avblodat pga dålig cirkulation
● Splenit, mjälten är förstorad, lös och har rundade kanter
● Punktformiga blödningar i myocardiet, lever, njurbark och ev mesenterium.
● Allmän lymfadenit, generellt förstorade lymfknutor med eller utan blödningar.
● Ansvällning av lever, hjärta och njurar
● Blodfärgat seröst exudat i bröst- och bukhåla
● Rigor mortis är inte så uttalad eller förekommer ej.
● Löst/vattnigt, mörkt kött med pH-förhöjning och avvikande lukt.

 

SKINN FRÅN TO-DJUR SOM GODKÄNTS AM

(EG) 1069/2009, artikel 10, b(iii) och n
Enligt b (iii) så är ett skinn kategori 3 efter att djuret godkänts vid AM-besiktning
vid slakteri. Alltså oavsett om kropp och organ senare kasseras. Enligt n så är ett
skinn från ett dött djur kategori 3 om djuret i fråga inte visat några tecken på
sådana sjukdomar som kan överföras till människor eller djur via produkten i
fråga.

Feokromocytom, trots maligniciet, överförs inte vidare via skinnet (cancer smittar
inte). Notera formuleringen döda djur. Det är tillåtet att skicka skinn från
hemslaktade djur till beredning och de har inte besiktigats alls förutom av
djurägaren själv. Det ska vara ganska allvarliga sjukdomar för att inte tillåta
skinnberedning (ex antrax, mul- och klövsjuka) och där borde djurägaren reagera
och inte slakta djuret alls utan tillkalla veterinär enligt epizootilagstiftningen. För
skinnen och hudarna som klassas som livsmedel där gelatin eller kollagen kan
komma att utvinnas är det däremot strängare.

 

SLAKT

Slakt innebär avlivning av djur som är avsedda att användas som livsmedel.

SJV - Slakt vid slakteri

SJV - Avlivning och slakt av hästar

SLV - Kontroller vid slakt

 

T

TIB (Tjänsteman I Beredskap)

Jordbruksverkets TIB: 036-127255 (Kontorstid 036-155000)

Länsstyrelsens TIB: 0771-800900 (Kontorstid Lst Östergötland 010-2235000)

SVA´s TIB (Jourhavande epizootolog): 018-674001 (Kontorstid: 018-674000)

SLV´s TIB: 018-101502 (Kontorstid 018-175500)

SOS Alarm: 112

 

TRACES

TRACES - Trade Control and Expert System.

TRACES är en databas som är gemensam för hela EU. Både när djur och vissa djurprodukter flyttas mellan EU-länder och då de importeras från länder utanför EU, ska förflyttningen registreras i TRACES. 

TRACES

 

U

UTBROTTSUTREDNING - HANDBOK

Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

SLV - Handbok för utredning av utbrott

 

V

VITA PRICKAR/FLÄCKAR SVINLEVER

1. ”White spots” orsakade av Ascaris suum.
Sjukdomsregistreringen är kod 84, lokal kassation. Ingen utökad besiktning relevant.
2. Granulom orsakade av Mycobacterium avium subsp. avium
Sjukdomsregistreringen är kod 06 eller 05 (atypisk mykobakterios), lokal- eller totalkassation beroende på spridningsgraden. Utökad besiktning med avseende på generaliserad mykobakterios ska utföras, se nedan.
3. Malignt lymfom.
Sjukdomsregistreringen är 25, totalt otjänlighetsförklarande. Utökad besiktning består i konfirmering av diagnos med PAD om det är befogat.

Grisens spolmask är relativt harmlös och ger få kliniska symptom. Förutom något sämre tillväxt kan adulta maskar ansamlas och täppa till tarm eller gallutförsgång (och ge ikterus). Genom tarmslemhinnan och via blodet tar sig larver till levern. White spots är en immunologisk reaktion på upprepad infektion av larven. Den vita fläcken är inte homogen till färgen och det beror på att det vita består av fibrotisering av leverinterstitiet. Efter avläkning kan det bildas lymfadenopatier som är mer homogena till utseendet och består av lymfocytansamlingar. Från levern tar sig larverna via blodet till lungan och luftvägarna. Framförallt på utegrisar kan larverna i lungan ge upphov till blödningar som till utseendet kan vara ganska lika pyemiska processer. Från trachea hostas larverna upp och sväljs ned till tarmen där de utvecklas till nya maskar. Livscykeln är väldigt kort, ingen mellanvärd behövs och äggen är mycket resistenta i miljön. Därför fungerar avmaskning inte fullt ut. Strategisk avmaskning såsom inför grisning samt hygienåtgärder i miljön minskar smittan något. Grisen utveckar med åldern viss immunitet.


Aviär tuberkulos / atypisk mykobakterios ger sällan kliniska symptom hos grisen. Smittvägen är oral via miljön ex. jord, torv eller spån som kontaminerats med bakterien. Via tarmen och därefter blodet kommer infektionen till levern. När granulomen hittas i levern hittas vanligen även granulom i käk- och tarmlymfknutor (förr ingick snitt i käklymfknutorna i besiktningsgången av denna anledning). Om utbredningen är begränsad till dessa organ företas lokal kassation och sjukdomsregistreringen är kod 06. Utvidgad besiktning med extra fokus på lungorna för att säkerställa att infektionen inte är generellt spridd. Vid generellt spridd aviär mykobakterios hittas även blödningar eller granulom i lungorna och då blir grisen totalt otjänlighetsförklarad, kod 05. Enligt instruktion (Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av tama hov- och klövdjur) ska dessa även verifieras histologiskt och bakteriologiskt för att utesluta bovin eller human tuberkulos. Förekomsten av bovin och human tuberkulos på gris är så extremt ovanligt att verifieringen inte alltid utförs i praktiken.
Kommentera gärna detta med verifieringen till oss!
Mycobakterium avium smittar många djurarter och även människa. Men den räknas inte som en zoonos eftersom smittan inte sker mellan djur och människa. Människan smittas liksom djuren av bakterier som finns i miljön. Olika arter är mer eller mindre känsliga för att smittas av bakterien. Känsligast är fåglar, därav namnet. Förväxla ej denna bakterie med Mycobakterium avium subsp. paratuberculosis. De tillhör samma grupp men paratuberkulosen går främst på idisslare och ger tarminflammationer.

 

Z

ZOONOSER

Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor.

SVA - Zoonoser

SVA - Zoonoscenter

SJV - Smitta mellan människa och djur

Zoonoslag (1999:658)